Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Quamoclit - Quercus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Quamoclit—Quercus
69
Qua’moclit Tourn. (Convolvulaceae), trop.
Am., Ostind. 10 arter ettåriga, slingrande
örter. Q. cocci’nea Moench (Ipomoe’a c. L.),
Sydam., är 3 m. högt slingrande med
doftande, scharlakansröda, hos var. lute’ola
orangegula blommor. Var. hederifo’lia har
murgrönslika blad och större blommor. Q.
loba’ta House (Mina l. Llave et Lex.), Mex.,
är 1 m. hög, icke härdig, med treflikiga
blad och röda till gult övergående blommor.
Q. pinna’ta Bojer (Ipomoe’a Qua’moclit L).,
Ostind., har 2—2,5 m. höga tunna rankor,
fint parflikiga blad och ensamma, hos
de olika färgvarieteterna scharlakansröda,
vita, skära eller violetta blommor. Q.
cocci-nea kan sås direkt på växtplatsen, om denna
är varmt belägen och solig. De övriga sås
i krukor i mars och omskolas för att sedan
utplanteras i juni. Q. lobata, som i
allmänhet odlas under namn Mina lobata,
kan användas till ståltrådsballonger eller
pyramider o. dyl. i krukor.
Que’rcus L. (Fagaceae), ek. Omkring 200
arter lövfällande eller städsegröna träd, de
förstnämnda mest på n. halvklotet och
de sistnämnda i Ostas. och Sydam. I
allmänhet storväxta träd med smala
slakahan-hängen och korta fåblommiga honax.
Frukten, ”ollonet”, är en nöt, nedsänkt i en
av blomfästet bildad, holklik fruktskål.
Bladen äro hos flertalet arter vackert
friskt gröna, lyrformiga, mer eller mindre
flikiga. I vårt land, där arterna Q. Robur
och Q. sessiliflorus växa vilda, nå dessa upp
till 60—63 breddgraden men äro, efter att
fordomtima ha bildat vidsträckta skogar
inom landet, nu i utdöende, då gran och i s.
delarna bok mer och mer intagit deras plats.
De märkliga städsegröna ekarna växa i
Jap. och på bergen i Sydam. Ekarna lämpa
sig endast för plantering i mycket stora
parker. De växa långsamt och en ek på 150
år är ännu i sin fulla kraft och ofta icke
ut
vuxen. Ekar, som voro med under Gustav
Vasas tid och än längre, finnas kvar ännu,
ehuru sällsynta, vilket väl beror på att så
få ha skonats från skövling. Ekarnas
skönhet består ej blott i deras om fasthet och
styrka vittnande arkitektonik, deras grova,
knotiga, tid och oväder trotsande stam- och
grenbildning, utan ock i deras
utomordentligt vackra löv, vilka sedan antiken fått
tjäna som symbol för diverse medborgerliga
förtjänster.
Q. borea’lis Michx., rödek, Nordam. Var.
ma’xima (Q. rubra Duroi) är ett stort träd
med stora, breda, spetsigt flikiga blad.
Särskilt unga plantor bli på hösten vackert
färgade i blodrött och scharlakansrött. Q.
castaneifo’Iia C. A. Mey., Nordpers.,
Kau-kas. Stort vackert träd med luddiga
årsskott och nästan vintergröna blad, som likna
den äkta kastanjens, d. v. s. spetsigt och
smalt ovala, grovt sågade, mörkgröna, på
undersidan grågrönt luddiga. Q. Cerris L.,
Quercus borealis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
