Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ranunculus - Ranunkel - Raoulia - Raphanus - Raphia - Raphidophora - Raphiolepis - Rapsbaggen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ranunkel—Rapsbaggen
77
45 cm. hög; grått silkeshåriga, smalt
jäm-breda blad och mycket stora, glänsande,
liksom fernissade, ljust gula blommor; maj.
Liksom R. illyricus försvinner även denna
art ovan jord strax efter blomningen. Har
ärtstora knölar, som sprida sig i jorden.
Trives bäst på tämligen torrt läge och god,
kraftig jord på stenpartiet. R.
parnassifo’-lius L., Alperna. 6—10 cm. hög med rundat
hjärtlika, tjocka blad och stora, vita
blommor; maj—juni. Odlas som R. amplexicaulis
men är ömtålig och måste täckas för
barfrost. R. repens L., Eur. (Sv.), var. flore
pleno, är en tät, dubbel form av den vilda
smörblomman med höggula, lysande
blommor. Sprider sig ofantligt genom grenrevor
och förvildar sig i gräsmattorna. Bör endast
få växa i den större parken.
R. förökas såväl genom delning som
genom frösådd; vissa av arterna även genom
rotknölar.
Ranunkel, se Ranunculus asiaticus.
Raou’lia Hook. f. (Compositae), Austr., Nya
Zeel. 18 arter låga, mattbildande
halvbuskar, av vilka ett par odlas i samlingar av
kallhusväxter. R. australis Hook. f. har
oskaftade, äggrunda, tämligen tjocka,
sil-vervitt luddiga blad och mycket små,
oansenliga bruna blomkorgar gömda bland
bladen. Hela växten företer bilden av en
silvervit dyna eller kudde. R. glabra Hook. f. har
små, smalt lansettlika blad, som äro
ljusgröna och endast på undersidan gråluddiga.
Liknar en mosstuva. R. subseri’cea Hook. f.
är även krypande och har relativt stora
blomkorgar. R. kunna planteras ut på stenparti
under sommaren och kanske övervintra under
särskilt gynnsamma förhållanden. Bäst är
dock att hålla dem i krukor i ljust kallhus
under vintern. Förökas lätt genom delning.
Ra’phailUS, se Rädisa och R ä 11 i k a.
Ra’phia Beauv. (Palmae). Omkring 15 arter
i trop. Afr. och en i trop. Am. Av dessa odlas
i bot. trädgårdar den vackra R.Ru’ffia Mart.,
trop. Afr., Madag., där den har en relativt
kort och tjock stam men med ända till 20
m. långa blad, av vilka utvinnes den äkta
raffiabasten. Bladen äro Phoenix-lika
med taggig mittribba. En annan art är R.
vinffera Beauv., ”vinpalmen”, av vars saft
Ranunculus asiaticus.
beredes en rusande dryck. R. fordra hög
värme och mycket rikligt med vatten i
likhet med alla taggiga palmer.
Raphido’phora Hassk. (Araceae), Ostind.
Ett sextiotal arter, av vilka R. decursi’va
Schott (Pothos d. Roxb.) odlas i stora
varmhus. Mörkgröna, läderartade, djupt flikiga
blad, 50 cm. långa och 40 cm. breda. Ståtlig
växt som påminner om Monstera deliciosa,
men som växer fortare i höjden än denna.
Förökas genom stambitar, vilka läggas på
undervärme.
RapllioQepis Lindl. (Rosaceae). 4 arter med
Eriobotrya närbesläktade, städsegröna träd
och buskar med vackra läderartade, ovala
något daggiga blad och vackra vita eller
rosafärgade blommor i klasar. Arterna R.
umbella’ta Thunb. och fndica Ldl., Kina och
Jap., odlas i kalla växthus. R. förökas
medelst sticklingar av moget trä. De vila under
vintern, då de vattnas sparsamt. Planteras i
vanlig god jordblandning samt ställas
utomhus under sommaren.
Rapsbaggen (Meligethes aeneus) är en c:a 2
mm. lång, oval, platt, svartgrön skalbagge,
som hör till de allra vanligaste ocH ’som på
vår och försommar träffas i frömjölsrika
blommor. I fruktträdens blommor kunna R.
vara mycket allmänna utan att dock anställa
någon nämnvärd skada. Bäst trivas de på
korsblomstriga växter, ej minst på sådana
som odlas till frö. I blomknoppar på sådana
växter lägga de sina ägg, och larverna
förtära sedermera befruktningsdelarna. Någon
gång finner man även larver i unga skidor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
