Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Richardia - Ricinus communis - Riddarsporre - Ringblomma - Ringspinnaren - Ringsporre - Ris - Rivina humilis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
Richardia—Rivina
Ricinus Gibsonii. Foto Weibulls.
Richa’rdia Kth, se Zantedeschia.
Bi’’cinus commu’nis L.(Euphorbiaceae),trop.
Afr., men odlad och förvildad i alla trop.
och subtrop. länder. Starkt oljerik, flerårig,
halvt örtartad, trädlik växt med ståtliga
handflikiga blad, kallad ”ricinträdet”, och
av vilket utvinnes ricinolja. Huvudarten blir
i tropik, ända till 8—10 m. hög, och är
synnerligen variabel såväl till storlek, som till
bladform och frukternas form. Som
ettåriga bladväxter odlas i vårt land följande
varieteter eller underarter: R. bourbonie’nsis
arbo’reus, 2—2,5 m. hög, grönbladig;
R.cam-bodge’nsis, 1—1,5 m. hög, vacker, med mörkt
bruna, metallglänsande blad; R. Gibso’nii,
knappt 1 m. hög, med mörkt röda blad; R.
purpu’reus major, 2 m. hög, stora gröna,
röd-skimrande blad; R. sangui’neus, 1 m. hög,
med vackra, nästan blodröda
\Aadr,R.zanziba-rie’nsis, 2 m. hög, stora mörkgröna blad med
blådaggiga skaft och undersida. Såsom icke
härdiga odlas R. i
vårt land endast som
ettåriga och fordra
för att väl utbilda
sig en fet jord och
varmt läge. Sås av
frö i april eller
början av maj i
krukor, vilka ställas
varmt. Ett, högst
två frö, läggas i
varje kruka, emedan de
späda plantorna ej
Äggsarnlingar av
ring-spinnare.
tåla vid rubbning av rötterna. Två frö
läggas, för att man skall vara säker på att
åtminstone det ena gror; komma båda upp, är
klokast av avlägsna den ena plantan.
Plantorna vårdas i varm lokal till slutet av maj,
då de avhärdas och vänjas vid luft och
utplanteras i juni med orubbade krukklimpar.
Sådda direkt på växtplatsen i varmt läge
i s. delarna av landet kunna de utveckla sig
synnerligen vackert.
Riddarsporre, se Delphinium.
Ringblomma, ringelblomma, se Calendula.
Ringspinnaren (Malacosoma neustria) är i
Sydsv. en allmän skadeinsekt i
fruktträdgårdarna. Fjäriln är blekt rödgul med ett
mer eller mindre tydligt tvärband över
framvingarna. Larven, som blir 4—5 cm.
lång, är som äldre längsrandig av vitt, rött,
gult och blått. Huvudet är blått med två
svarta fläckar på pannan. Kroppen hårig. R.
lägger sina ägg i en tät spiral, så att de
klibba vid varandra och bilda en liten ring
eller muff kring kvistarna. Larverna leva
kolonivis och spinna över kvistar och grenar
med en vit vävnad. Under en sådan i t. ex.
en grenvinkel uppehålla de sig under
natten, medan de under dagen äro mera spridda
för att söka föda. Fullvuxna lämna larverna
ofta träden för att annorstädes söka
lämpliga gömställen, där de spinna in sig i gula,
tunna kokonger och förpuppas. Då
äggsamlingarna ofta sitta på lågt belägna grenar
kunna de insamlas och förstöras. Unga
larver dödas lätt med nikotin eller blyarsenat.
Större larvkolonier kunna eventuellt svedas
med fackla. A. T.
Ringsporre, se Beskärning av
fruktträd.
Ris, se Oryza.
RivLlia hu’milis L. (Phytolaccaceae),
Väst-ind. 26 arter örter eller buskar, av vilka här
nämnda är en upprätt halvbuske med något
oregelbundet växtsätt och slanka grenar,
små, ljust gröna, saftiga blad och små vita
blommor i täta klasar. Växtens största
prydnad äro de klart skinande röda bären,
som vid god kultur förekomma rätt rikt
under hela året. Uppdrages av frö eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
