- Project Runeberg -  Svenskt trädgårdslexikon / III. Picea - Öronviveln /
120

(1938) [MARC] With: Axel Holzhausen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rosa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

120

Rosa

Klätterrosor. Adelsnäs. Foto Krook.

måste konstgödsel användas, varvid dock
stor försiktighet får iakttagas. Egentligen
är det endast tillrådligt att använda
kalk-pudrett och benmjöl som, sedan jorden
omgrävts, strös ut och därpå nedmyllas grunt.
Jorden bör helst grävas och prepareras på
hösten och planteringen ske på våren.
Jorden i rabatten eller gruppen bör läggas upp
10—15 cm. över den omgivande marknivån.
Tredje året måste ny gödsel tillföras,
vilket bäst sker genom att ett lager kogödsel,
även pudrett påföras på hösten mellan
plantorna. Detta får kvarligga under
vintertäckningen och stickes ned med en grävgrep på
våren. Vart tredje år därefter bör på våren
ett lager kalkmjöl strös ut på rabatten
mellan plantorna så tätt, att det nätt och jämnt
täcker jordytan men ej mer, varpå det
nedmyllas. Då rosorna på försommaren äro i
tillväxt kan ett par tre övergödslingar med
chilesalt vara av stor effekt. En kvantitet
för varje gång av c:a 50 gr. på 10 m2
rekommenderas av framstående rosodlare.
Denna kvantitet förefaller rätt liten men
det torde icke vara skäl i att experimentera
med större mängder. Chilesaltet utströs
omedelbart före ett regn eller åtminstone
medan bladen äro torra, så att saltet ej
fäster sig på dessa. Regnar det ej därefter
måste saltet omsorgsfullt bortsköljas från
bladen och nedvattnas. Saltet bör givetvis
före användandet noggrant söndersmulas,
så att det blir så fint som möjligt och
därigenom lättare kan fördelas jämnt över
jordytan. Alla övergödslingar på sommaren, av
vad slag det vara må, få icke givas senare
än i början av juli. Senare givna gödslingar
av konstgödsel eller gödselvattningar,
för

orsaka en förnyad, alltför sen tillväxt och
skottbildning, vilka skott icke hinna mogna
före vintern. Sådana omogna skott kunna
förorsaka en förfrysning ända ned till och
i den fastare veden hos busken. Rosor trivas
bäst i lägen, där de få morgon- och
middagssol. De tåla icke skugga under andra träd
eller dropp från träden. Ej heller tåla de
ständigt drag, utan böra vara skyddade
däremot av låga häckar eller murar.
Plantering av rosor sker på samma sätt som
vid plantering av andra vedartade växter.
Rotäkta rosor planteras som vanliga
prydnadsbuskar. Förädlade låga rosor skola
planteras så djupt att förädlingsstället
kommer under jordytan. I växthus är detta
mycket viktigt, ty i den väl beredda jord och
den jämna värme, som där komma rosorna
till del mer än utomhus, slå de ädla
grenarna merendels rot över förädlingsstället.
Beskärning sker huvudsakligen för att
gallra ut för täta grenar och tvinga fram
nya blombärande kraftiga skott. Därför
skäras rosorna ned, innan de börja växa,
ofta mycket djupt, så att endast några cm.
blir kvar av den gamla veden.
Remontant-rosor skäras mindre hårt än tehybrider och
pernetianahybrider. De långrankande
terosorna, ss. ”Gloire de Dijon” m. fl., vilka
blomma på kortskott från fjolårets långa
skott, skola ej skäras alls. Deras grenar
toppas endast in en smula och böjas i bågform,
om de stå fritt planterade eller bindas upp,
om de stå mot något stöd. Polyantharosor
tåla en kraftig beskärning, så att endast ett
par ögon lämnas kvar på varje gren, vilka
villigt växa ut med nya kraftiga skott,
även från förädlingsstället. Klätterrosor
beskäras uteslutande för att förnya den
blombara veden, så att gamla och förhårdnade
kvistar avlägsnas men yngre lämnas kvar,
oskurna såvitt möjligt, dock en smula
intoppade. De flesta dock icke alla
klätterrosor blomma från äldre, grova grenars
sidokvistar. Beskärningen måste således
lämpa sig härefter. Parkrosor av alla slag
skäras icke på annat sätt än alla andra
blomsterbuskar, d. v. s. beskärningen
inskränker sig till borttagande av alla
skadade och eventuellt frusna kvistar, samt
utgallring av äldre grenar för att bereda
utrymme åt yngre blombara skott. Denna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jun 6 16:19:36 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtglex/3/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free