Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Saxifraga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
Saxifraga
Saxifraga Kotschyi Boiss., gulblommande; ö. Medel
-havsl. Foto Bauer.
mörkgröna, syllika, skarpspetsiga blad i
täta stickande tuvor. Blommorna gula; april
—maj. S. ligula’ta Wall., se Bergenia. S.
longifo’lia, Lapeyr., Pyren. Utomordentligt
vackra, regelbundna, ända till 12—15 cm.
breda rosetter av smala, silvergrå blad, 15
—20 gånger så långa som breda, tjocka och
styva; blommorna stora, vita, i
pyramidfor-miga, utåthängande, synnerligen
regelbundna klasar; maj—juni. Måste för att trivas
planteras i så gott som lodrät ställning in
mellan stenar eller i bergspringor, som icke
få vara överflödigt fuktiga. Rosetter, som
blommat, dö helt ut. S. margina’ta Sternb.,
s.ö. Eur., är låg med tunglika blad, som ha
vita kalkavsöndringar i kanterna. Vita blom-
mor i april—maj. S. me’dia Gouan, Pyren.,
har täta rosetter med kalkavsöndrande blad
och vackra rosa eller purpurröda blommor
som äro mörkare inuti och äro samlade i
klasar. S. micranthidifolia Britt., Nordam.,
är 60 cm. hög och har avlånga glatta i
kanten något håriga jordblad. De bladiga
stjälkarna uppbära blommorna i greniga
kvastar. Blommorna äro vita och ha mycket
smala blomblad. S. moscha’ta Wulf. (S.
muscoi’des hort.), Alperna, Pyren.
Finbla-dig, sirlig art, som bildar täta, vida
moss-lika mattor som på våren täckas av otaliga
kortskaftade, hos de mycket varierande
formerna olikfärgade blommor. Var.
versi’-color atropurpu’rea har lysande
karminröda blommor, så tätt, att hela växten är
täckt därav. S. oppositifo’lia L., nordl.
trakters berg (Sv.). Vackra små tuvor av
krypande nedliggande grenar med motsatta,
syllika blad. Blommorna kortskaftade eller
oskaftade, ensamma, rödvioletta eller vita.
Tidigt i mars—april. Planteras i stenig,
mager jordmån i full sol. Var. splendens
är kraftigare rödviolett. Arten är
svårod-lad. S. pelta’ta Torr., se Peltiphyllum. S.
pennsylva’nica L., Nordam. 60—70 cm. hög,
mjukt hårig och körtelhårig art med
lansettlika jordblad och mycket små, gröngula
Saxifraga deeipiens hybrida. Gbgs Trädg.-för. Foto Järläs.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
