Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sedum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
Sedum
Sedum Sieboldii.
röda blommor; juli—aug. Denna art och
dess varieteter äro bland de bästa krypande
Sedum-formerna, starka och härdiga samt
särskilt lämpliga kantväxter. S.
stoloni’-ferum Gmel., Kaukas., är mycket
närstående den sistnämnda och har svagt
rosafärgade blommor. S. Taratino’wii Max., n. Kina.
10—20 cm. hög, med upprätta skott och
köttiga, smala, spadformiga blad, grovt tandade
på den övre delen. Blommorna vita eller
blekt skära i luckra samlingar; juli. S.
Tele’-phium L., kärleksört, Eur. (Sv.), är
mycket varierande och är en stark och
robust art med 30—40 cm. höga, bladiga skott,
köttiga, motsatta eller 3 i kransar ställda
blad, och stora välvda samlingar av
rödak-tiga blommor; juli. Anses av somliga förf,
vara syn. med S. maximum och ha S.
Faba-ria som underart. S. yunnane’nse Franch.,
Yünnan. 50—60 cm. hög, kraftig och
rik-bladig art med smalt ovala, grovt tandade
blad och mycket små grönbruna eller
grönaktiga, starkt doftande blommor i stora
täta samlingar; juli.
Ovannämnda frilandsarter av S. förökas,
där ej annat är sagt, genom delning efter
blomningen eller genom sticklingar, vilka
tagas av de halvmogna unga skotten under
sommaren och sättas på kallbänk eller i
lådor, där de mycket lätt slå rot. Samtliga
förökas även genom frösådd, som ju dock är
besvärligare.
S. för odling inomhus: Medan
fri-landsarterna av detta släkte komma från
de kalla och arkt. delarna av n. halvklotet,
härstamma med mycket få undantag de
inomhus odlade arterna från Mex., där de
växa under ungefär enahanda förhållanden
som Echeveria, medan andra närstående
släkten, ss. Aeonium, Cotyledon, Crassula
och Sempervivum, tillhöra den afrikanska
kontinenten. S. allantofdes Rose. Köttig,
vitgrå halvbuske, omkring 40 cm. hög med
strödda, utåtstående, trinda, upptill
för-tjockade, trubbiga blad och vita, stora
blommor i vitdaggiga kvastlika samlingar. S.
compre’ssum Rose. Omkring 20 cm. hög,
gaffellikt grenig art med omvänt
lansett-lika, grågröna blad i gles rosett, samt
guldgula blommor. Är en tacksamt blommande
rumsväxt. S. humifu’sum Rose. Låg,
krypande art med täta, 2 cm. långa, tegellagda
blad, som äldre rödaktiga. Blommorna gula,
ensamma på korta bladiga stjälkar; april—
juni. Var. f o’ liis-variega’ tis är vitstrimmig.
Art och var. äro användbara som
ampelväxter och ha rotslående grenar. S.
mexica’-num Britton är en späd, ljusgrön art med
nedliggande, rotslående grenar och
oskafta-de, kransställda blad, nästan trinda och blott
6 mm. långa. Blommorna guldgula i glesa
samlingar. S. pachyphyllum Rose. Köttig,
grå halvbuske med i spiral tätt sittande,
cylindriska, 4 cm. långa, 6 mm. tjocka,
upptill trubbiga och ännu tjockare blad samt
ljusgula blommor i april. S. PaTmeriS.Wats.
Halvt örtartad liten grågrön buske med
upprätta, nedtill rotslående grenar och blågråa,
spadformiga, avrundat spetsiga, 2,5 cm.
långa blad i lös rosett. Blommorna lysande
orangegula; april—juni. S. praeaJtum DC.
60 cm. hög, rikt grenig, suckulent buske
med lansettlika, ljusgröna blad och ljusgula
blommor på våren, vilka dock sällan
framkomma på krukodlade plantor. S.
sarmen-to’sum Bunge, n. Kina, Jap. Städsegrön,
nedliggande ört med långa rotslående grenar.
Bladen köttiga, lansettlika och sitta vanligen
3 i kransar. Blommorna äro ljusgula,
samlade i flata, glesa knippen; juli. Ampelväxt.
S. Siebo’Idii Sweet, Jap. En som handelsväxt
odlad art med blågröna, vackert rundade,
naggade blad och stora jämna knippen av
rosenröda blommor. I synnerhet är dess
vitbrokiga var. variega’him omtyckt.
Förökas mycket lätt genom sticklingar i
sand-blandad jord. Sticklingarna tagas på
efter-sommaren och sättas 4—5 tillsammans i
en 3"-kruka. De övervintras på hänghyllor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
