Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Selleri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Selleri
183
1 e r i, som endast odlas som krydda, har
ingen betydelse i Sv.
Rotselleri: Den viktigaste egenskapen
hos rotselleri är att knölarna äro så släta och
stora som möjligt, och att sidorötterna sitta
samlade på undersidan och ej äro spridda
över hela ytan. Vitt kött, som ej mörknar vid
kokning, är en annan önskvärd egenskap,
som sannolikt inte helt beror på
kulturförhållandena utan även på sorten. Detsamma
gäller invändig rostfärgning av knölarna.
Även hållbarheten vid vinterförvaring
varierar ganska mycket hos olika
odlings-material. Vid under senare år av danska
staten utförda avkastningsförsök med
rotselleri voro stammarna ”Blangstedgaard 5”,
”Blangstedgaard 7” och ”Imperator
Hun-derup” avgjort överlägsna sina medtävlare,
bland vilka de flesta äldre sorter befunno
sig. ”Blangstedgaard 5” var den högst
avkastande vid tidig skörd.
Blangsted-stam-marna betecknas i priskuranterna ofta som
stammar av ”Alabaster”. Enligt
stamförsöken på Alnarp kunna goda stammar av
”Apfel” och ”Naumburger” framgångsrikt
konkurrera med de nämnda. Här som ofta
eljest, när det gäller köksväxterna, är det
mycket viktigt att välja de bästa
stammarna av resp, sorter.
Blekselleri: Fordringarna på en god
sort av blekselleri äro ej så preciserade, som
i fråga om rotselleri. Viktigast är, utom
avkastningens storlek, att bladskaften bli
möra vid kokningen. Vilka sorter, som äro
mest odlingsvärda, veta vi ytterst litet om,
eftersom inga egentliga sortförsök utförts
i vårt land. ”Gul självblekande” och ”White
plume” äro de på svenska
utsädesmarkna-den vanligaste sorterna.
S. lyckas bäst på god, gärna myllhaltig
och ej kalkfattig jord. Brister i dessa
avseenden kunna, om de ej äro alltför
utpräglade, hjälpas upp genom lämpliga
kulturåtgärder. Om jorden ej är mycket fattig på
mylla, ger S. vanligen fullt så god skörd
gödslad med konstgödsel, som med naturlig
gödsel. Gödslingen måste i varje fall vara
riklig. Brist på kväve men framför allt på
kali nedsätter mycket skördens storlek. Vid
enbart konstgödsling kan ungefär 6—8 kg.
chile- eller kalksalpeter, 3—5 kg. 40 %-igt
kalisalt och 3—5 kg. superfosfat pr ar an-
Botselleri: ”Blangstedgaard 7”.
ses som normalgiva. Ges 125 kg. naturlig
gödsel pr ar kan konstgödselgivan minskas
till hälften.
S. sås i varmbänk (gärna i lådor) i mars.
Tidigare sådd ger i allmänhet många
stocklöpare och behöver endast tillgripas, om man
avser tidig skörd. Bäst är att före sådden
beta fröet (se härom under Betning), då
detta ofta överför smitta av bladfläcksjuka.
Småplantorna skolas med 5 cm. avstånd.
För att förebygga bladfläcksjuka är det
skäl att spruta småplantorna med ett par
veckors mellanrum med bordeauxvätska,
vilken besprutning upprepas vid behov även
sedan S. efter avhärdning utplanterats i
sista hälften av maj. Angrepp av nämnda
sjukdom minskar avkastningen starkt,
varför besprutning är mycket viktig.
Utplanteringsavståndet för rotselleri
brukar vara rikligt tilltaget i förhållande till de
avstånd, som användas för andra lika
storvuxna växtslag. Utförda avståndsförsök ha
också visat, att skörden av knölar blir större
med relativt små avstånd, men också att
knölarnas storlek minskas. Man kan därför
inte gärna använda mindre
planteringsav-stånd än 50X50 eller 60X50 cm. För att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
