Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sköldlöss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sköldlöss
207
SkÖldlÖSS (Coccidae) äro växtlöss av högst
växlande, ofta säregen form. Sitt namn ha
de fått därför att många avsöndra ett
sekret, som stelnar och bildar en djuret och
äggsamlingen täckande sköld (komma- och
pilsköldlössen). Andra arter, t. ex.
Euleca-nium-arterna, dö och hårdna samt ligga då
som en fast sköld över ägghopen, när denna
avlagts. Slutligen finns det arter, vilka i
stället för skölden avsöndra vitt ”vax”, som
ofta likt ulltappar täcker djuren och deras
ägg. De förstnämnda sköldlustyperna äro
endast i yngsta utvecklingsstadiet rörliga,
medan de sistnämnda äro rörliga hela sitt
liv. S. ha sugande mundelar med
utomordentligt långa sugborst, vilka ofta
kunna genomborra t. o. m. mycket hård bark.
Fortplantningsförmågan är hos många
oerhört snabb och kraftig. Till denna
insektgrupp höra talrika vanliga och viktiga
skadedjur. På växter under glas
förekommer allmänt gula palmsköldlusen
(Aspi-diotus hederae), vilken har 1—2 mm. breda,
ofta runda, blek-gulfärgade tunna sköldar
över kroppen. Förekommer på en mängd
växter med fast bladvävnad, ss. palmer,
dra-cenor, nerium, aralior, lager, murgröna,
buxbom m. m. Nära besläktade med denna art
äro ostronsköldlusen (A. ostreaeformis) och
San José-sköldlusen (A. perniciosus). Den
förra, som förekommer här och var i Eur.,
har även anträffats i vårt land på äppleträd,
men är lyckligtvis sällsynt. Den senare
arten, som är en av fruktträdens farligaste
fiender i Nordam., är funnen i Sydeur. men
ännu ej i vårt land. På fruktträd och en
mängd lövträd förekommer allmänt i vårt
land kommasköldlusen (Lepidosaphes ulmi),
en art, som lätt igenkännes på sina
komma-liknande, mörkbruna sköldar, under vars
smalända själva djuret är dolt. Sköldarna
bli 4—5 mm. långa. Genom sin likhet med
barken undgår denna art lätt
uppmärksamhet och kan därför ibland oupptäckt hinna
föröka sig så att barken täckes av dem. I
sådana fall kan man också ibland träffa dem på
själva frukterna, vilka då bli gropiga och
fula. På pil, poppel, rönn m. m. träffas
allmänt pilsköldlusen (Chionaspis salicis),
vilkens fiskf jällika, gråvita sköldar genom sin
färg och talrikhet lätt upptäckas. Vanliga
sköldlusen (Eulecanium corni), även men
Vanliga sköldlusen, t. v. på äpple-, t. h. på hallongren,
felaktigt kallad ”persiksköldlusen”, är
allmän på fruktträd, lövträd och en mängd
buskar. Den fullvuxna, bruna honan blir nästan
halvklotformig, ända till 6 mm. lång och 4
mm. bred samt 3 mm. hög. En hona
producerar flera tusen ägg. Mycket vanligt
skadedjur på persikor m. m. under glas. Flera
närbesläktade arter äro funna på växter av
skilda slag i växthus. En sådan är
vinsköld-lusen (Pulvinaria vitis), vilken kan bli ända
till 8 mm. lång, och vilkens ägghop skjuter
fram bakom kroppen och lyfter upp denna.
Är även träffad på fruktträd och bärbuskar
i det fria. Bland de rörliga, mer eller mindre
ullklädda arterna må nämnas vanliga
ulllusen (Pseudococcus citri), som är
utomordentligt vanlig inomhus på en mängd
prydnadsväxter.
S. på förvedade växter i det fria
bekämpas i regel lätt genom vinter- eller
vårbe-sprutningar med svavelkalkvätska eller
fruktträdskarbolineum. Angripna fruktträd
och vin under glas kunna likaledes under
viloperioden behandlas med svavelkalk,
eljest användes huvudsakligen tvättning
eller besprutning med nikotinhaltiga
vätskor. Är det fråga om vaxklädda arter,
ulllöss m. fl., bör vätskan erhålla en tillsats
av denaturerad sprit. Kaktéer kunna tåla
behandling med rätt hög sprithalt, medan
försiktighet tillrådes, då det gäller andra
växter, särskilt tunn- och mjukbladiga
sådana. God effekt ha också vissa i handeln
förekommande mineraloljeemulsioner. A. T.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
