Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sommaraster - Sommarazalea - Sommarblommor eller annuella växter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216
Sommaraster—Sommarblommor
Sommarblommor: Braehycome iberidifolia.
Sommaraster, se Callistephus.
Sommarazalea, se Godetia.
Sommarblommor eller ann u el 1 a
växte r är benämningen på de i vårt land
odlade prydnadsörter, vilka genomlöpa hela
sin livstid från vår till höst. Till S. räknar
man därjämte sådana för blommornas skull
odlade örter, vilka sås det ena året och
blomma det andra, d. v. s. bienna växter,
och t. o. m. vissa fleråriga växter räknas
understundom till S. eller odlas i varje fall
som om de vore annuella.
Redan under senare hälften av förra
århundradet voro vallmo, blåklint, reseda,
gossen i det gröna, lövkojor och astrar våra
trädgårdars förnämsta prydnader jämte
re-montantrosor och sådana fleråriga växter,
ss. pion, stormhatt, häst och vagn,
löjtnants-hjärtan, daglilja och flera. Med införandet
av de allt förnämare andra rosorna och de
allt vackrare pionerna, mängden av präktigt
färgade höstflox och, under första delen av
vårt århundrade, allt rikare antal släkten,
arter och trädgårdsformer av de perenna
växterna glömdes så småningom de ännu
enkla ettåriga blommorna. Kvar höllo sig
visserligen astrar, lövkojor och lejongap tack
vare de oupphörligt förbättrade former av
dem, som frambragtes i utlandets
trädgårdar. Men även dessa blevo mer och mer
glömda åtminstone inom den privata
pryd-nadsträdgården såväl som den offentliga för
de i allt större mängd sorter och i allt
skönare former framträdande perenna
växterna. Redan före världskriget hade dessa
fullständigt slagit igenom och de nämnda ast-
rarna, lövkojorna och lejongapen odlades på
sin höjd inom de mindre
handelsträdgårdarna som en då såsom rätt enkel ansedd
torgvara.
Framför allt i Engl. hade man dock aldrig
upphört att odla annuella blomsterväxter.
Ingenstädes ses så fulländade exemplar av
krukodlade annueller som i Engl. Detta
bidrog nog i hög grad till att allt skönare
och mera fulländade former av så gott som
alla slags S. kommo till. Också härröra nu
det övervägande antalet av våra vackraste
ettåriga sommarblommor från engelska
storodlare härav. Även i Sv. har under de
senare åren odlingen av annuella växter
upptagits i stor skala på flera håll, särskilt
i Landskronatrakten, där vidsträckta fält äro
upplåtna för denna odling vid Weibullsholm.
De för ett par årtionden tillbaka allmänt
omtyckta listerna av uteslutande perenna
växter stå numera på avskrivning och
ersättas alltmer av blandade rabatter, i vilka
S. inblandas i lämpliga proportioner. Ur
estetisk synpunkt har detta öppnat en väg
till det bättre. De båda slagen, annuella
och perenna blomsterväxter, komplettera
varandra. Båda ha en relativt kort
blomningstid, särskilt de perenna, som oftast
blomma blott en eller ett par veckor på
våren, sommaren eller hösten. S. komma som
regel ej i blom förrän frampå sommaren, då
det rikaste floret av de perenna redan gått
förbi. Därtill kunna S. i vissa fall genom
senare sådd, genom omsorgsfull bortrensning
av vissna blommor eller
fruktansättning-ar bringas till en förnyad om än svagare
blomning fram mot senhösten, vilket
däremot icke kan åstadkommas hos perenner.
Detta jämte deras oerhört rika
blomstermängd gör att de just fullständiga en
blomsterrabatt, vars stomme utgöres av olika
perenna växter. Mellan dessa utgöra de
annuella växternas täta mängd av oftast
lysande färgade blommor just de
färgklickar, vilka ge hela rabatten det liv och den
omväxling som tarvas. Det hela blir ett
färgspel som var och en har i sin hand att
ge den riktning han önskar.
Liksom andra grupper av prydnadsväxter
härstamma också S. från vildväxande arter,
vilka höra hemma i temp. länder,
huvudsakligen i Mellan- och Sydeur., s. Nordam.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
