Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spaljémur - Spaljéträd - Spansk körvel - Spansk peppar - Spansk ädelgran - Spanskt rör - Sparaxis - Sparganium - Sparmannia - Sparris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230
Spaljémur—Sparris
Sparaxis tricolor.
Spaljémur, för diverse spaljéväxter avsedd
mur.
Spaljéträd, olika slag av vedartade växter,
särskilt lämpliga för uppbindning mot spal jé.
Spansk körvel, se Körvel.
Spansk peppar, se Paprika.
Spansk ädelgran, se Abies Pinsapo.
Spanskt rör, se Calamus.
Spara’xis Ker (Iridaceae), Sydafr. 6 arter
Ixia närstående knölväxter med långa,
smala svärdlika blad och vackra blommor,
sittande växelvis och tvåradigt i kortare eller
längre ax på 50 cm. långa stjälkar.
Blommorna äro oftast försedda med en mörk
fläck vid basen av varje blomblad. S.
grandi-flo’ra Ker (Pxia g. Delar., I. bulbi’fera
Thunb., m. m.) med vitbrokiga, gula, röda
och rödbruna blommor varierande art. S.
trFcolor Ker (Txia t. Curt.). Även till
färgen högst varierande art, dock äro
samtliga former försedda med en skarpt
markerad trekantig svart fläck vid
blombladens bas. Hit höra de under namn S.
blanda, S. Griffi’nii, S. versi’color m. m.
odlade trädgårdsformerna. S. pulche’rrima
Hook. f., se Dierama. Om odling, se Ixia.
Sparga’nium L. (Typhaceae), igelknopp, äro
några i Sv. vilda vattenväxter med smala
jämbreda blad och små klotrunda
blomhuvud. I dammar kunna odlas S. mfnimum
Fries och S. ramo’sum Huds., vilka båda lätt
förökas genom delning.
Sparma’nnia L. (Tiliaceae). 3 arter små träd
eller buskar i Afr., från Abessin. till Kap.
S. africa’na L., Sydafr. Regelbundet byggd
buske eller litet träd, 6—7 m. högt. Bladen
äro stora, ljust gröna, hjärtlika och liksom
de yngre grenarna mjukhåriga. Blommorna
vita med gula och purpurbruna ståndare.
S. är en god rumsväxt, som tycker om torr
men frisk luft och därför mången gång blir
bättre i boningsrum och på verandor än i
fuktiga växthus. Förökas lätt genom
sticklingar och växer i all god och näringsrik,
hellre tung än för lätt jord. Växten fordrar
stora, rymliga kärl och rikligt med vatten
under den varma årstiden. Övervintring bör
ske i sval och ljus samt torr lokal. Bör varje
vår skäras hårt ned för att bibehålla form
och lagom storlek.
Sparris (Aspa’ragus officina’lis L.,
Lilia-ceae) är en flerårig köksväxt, som även
förekommer fast mycket sällsynt vildväxande i
Sv. vid havsstränder. Ett flertal sorter
finnas i marknaden. Följande sorter äro mest
kända: ”Argenteuil”, ”Connover’s Colossal”
(fordrande och kortvarig men tidig),”Dansk
jätte”, ”Mary Washington”, vilken senare
är motståndskraftig mot sparrisrost, ”Ruhm
von Braunschweig” (”Braunschweiger”) och
”Schneekopf” (”Snöhuvud”). Att utpeka
någon sort som den bästa är ogörligt, då
man inte har några avkastningsförsök att
stödja sig på. S. har enkönade blommor
samt han- och honblommor på olika plantor.
Man har funnit, att hanplantorna ge den
högsta avkastningen.
Odling av S., särskilt i stor skala, sker
bäst på lätt jord, och våra större
sparrisodlingar äro också i allmänhet belägna vid
kusten, där jorden just är av passande
slag. Uppläggande av listerna försvåras, om
jorden är styv. Däremot är det möjligt, att
odling av oblekt S. (se nedan) även kan
bedrivas med framgång på styvare jord.
Hus-behovsodling av S. kan bedrivas på nästan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
