Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spiraea
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240
Spiraea
Spiraea Henryi. Gbgs bot. trädg. Foto Hzn.
cula’ta hort. har nästan trinda, fotslånga
blomspiror. S. cane’scens D. Don, Himal.
2—4 m. hög, sommarblommande med små
samlingar av vita blommor. S. decu’mbens
K. Koch, s.ö. Eur., är en helt låg liten
dvärgbuske för stenpartier och har vita
blommor i flata knippen; juni—juli. S.
He’n-ryi Hemsk, v. Kina, är en omkring 2 m. hög,
vid och bred buske, närmast lik den allmänt
kända S. Vanhouttei men blommar senare.
S. hypericifo’lia L., Eur., Mindre As., är lik S.
arguta men har mer upprätt växtsätt och är
ej fullt så tilltalande som denna. S.
japo’-nica L. (S. callo’sa Thunb.), Jap., Kina, är
en högst varierande art, vars huvudform är
föga odlad, medan flera varieteter äro rätt
vanliga, ss. framför allt var. Fortu’nei
(oftast benämnd S. callosa). Hög, styvt upprätt
buske med spetsiga, ovalt lansettlika blad,
vilka som unga äro vackert purpurbruna.
Blommorna i rikt greniga toppställda
samlingar, rosenröda. S. nippo’nica Maxim. (S.
bractea’ta Zbl), Jap., är mycket närstående
S. hypericifolia, och i juni—juli rikt täckt
av vita blomknippen. S. pu’mila Zbl (S.
Burna’Ida hort.) är namnet för ett stort antal
hybrider mellan S. japonica, S. albiflora och
S. Thunbergii, ss. S. Anthony Waterer, som
är en knappt meterhög, bred buske med
lansettlika, dubbelt sågtandade, mörka, på
undersidan gulaktiga blad och små
karminröda blommor i stora, greniga kvastar i aug.
och vilka hålla sig mycket länge in i sept.
Förträfflig till såväl rabatter som
blomsterhäckar. S. atroro’sea har mörkt rosafärgade
blommor. S. Froebe’lii är mycket tät, bred
och rikblommig med stora, mörkt
purpur-färgade blomkvastar. Bladverket livligt
grönt, vid utsprickningen brunrött. S.
ru-bFrrima har mörkt rosenröda blommor.
Samtliga dessa hybrider m. fl. föras än till
den ena än till den andra arten och äro
mycket svårbestämbara. S. latifo’lia Borkh.,
Nordam. Anses vara en var. av
efterföljande. Mer än meterhög, med avlånga,
sågtandade, oskaftade blad och rödlätta eller vita
blommor i långa, greniga, toppställda
samlingar på försommaren. S. salicifo’lia L.,
Eur. och Nordostas. 1—2 m. hög, styvt
upprätt, med smalt lansettlika blad och
röd-aktigt vita blommor i pyramidformiga,
upprätta samlingar på högsommaren. Sprider
sig vida omkring genom rotskott och bildar
ofta i gamla trädgårdar svårutrotade snår.
S. sargentia’na Rehd., v. Kina. Omkring 2
m. hög, med graciöst utåthängande grenar,
med små, i toppen sågade blad och rent vita
blommor i små täta kvastar på
försommaren. Liknar S. Henryi. S. Thunbe’rgii Sieb.,
Jap., Kina. Liten, låg, mycket tidigt på
våren blommande buske med fina,
utåthängande grenar och jämbreda, skarpt sågade
blad. Blommorna äro snövita, samlade i små
glesa kvastar. Är numera utträngd av S.
arguta. S. triloba’ta L. (S. tridoba L.), n.
Kina, Sibir. Omkring meterhög, med svagt
treflikiga, ofta blågröna blad och rent vita
mångblommiga breda knippen på våren.
Står mycket nära efterföljande. S.
Vanhou’t-tei Zbl (S. cantoniensisXS. trilobata). I
likhet med S. arguta en av de skönaste,
vår-blommande buskarna. Omkring 2 m. hög och
nästan lika bred, rund, översållad av
snövita små runda blomknippen i maj—juni.
Kommer vanligtvis i blom strax efter sedan
S. arguta blommat slut. S. Wilso’nii Duthie,
mell. och v. Kina. 2 m. hög, med båglikt
utåthängande, glesa, rödaktiga grenar och
rätt stora ovala blad, som äro glest
mjuk-håriga. Blommorna vita i täta, 5 cm. breda
knippen på högsommaren. Om övriga,
vanligast under benämningen Spiraea odlade,
vedartade buskar, se under ovan uppräknade
avskilda släkten.
De sköna och i de flesta fall oerhört
rik-blommande S., jämte arterna av
ovannämnda avskilda släkten, kunna användas
på mångahanda sätt: som fristående pryd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
