Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Statens växtskyddsanstalt - Statice
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
Statens växtskyddsanstalt—Statice
Staphylea pinnata. Foto Krook.
Statens växtskyddsanstalt inrättades
1932 på grundval av tidigare befintliga
institutioner för tillämpad botanik och zoologi
(entomologi). Anstalten består av tre
avdelningar: den botaniska, den zoologiska och
upplysnings- och kontrollavdelningen. De
båda förra skola bedriva forskningar
rörande växtsjukdomar och skadedjur samt
anställa försök till deras bekämpande, den
sistnämnda avdelningen skall sprida kunskaper
om sjukdomarna och skadegörarna, insamla
upplysningar om dem samt i
överensstämmelse med fastställda förordningar
övervaka införseln av växter och växtdelar samt
vidtaga åtgärder till vissa angivna
skadegörares bekämpande. Anstalten har även
skyldighet att gratis meddela allmänheten
råd och upplysningar rörande allt vad som
faller inom dess verksamhetsområde. S.
utgiver en serie Meddelanden och
Flygblad samt en periodiskt utkommande
populär publikation, Växtskyddsnotiser.
Förutom huvudstationen, som är belägen vid
Bergshamra i huvudstadens omedelbara
närhet (postadress Stockholm 19), förfogar
anstalten över en filial vid Alnarp
(postadress Åkarp). A. T.
Sta’tice L.(Plumbaginaceae),ormrot,
strandsyren. Omkring 140 arter halvbuskar eller
ett- eller fleråriga örter med stora, yviga,
gaffellikt mångdelade och ofta vinglikt
utbredda blomsamlingar av otaliga små
blommor. Stäpp- eller havsstrandväxter, av vilka
några äro synnerligen vackra som
fristående eller rabattväxter och därtill nästan lika
hållbara som avskurna immorteller. Några
äro trevliga kallhusväxter. Till släktet har
tidigare räknats A r m e r i a, se d. o. Övriga
arter ha delats i undersläkten, även
betraktade som självständiga släkten, ss.
Limo’-nium Kntze och Gonio’limon Boiss., m. fl.,
vilkas arter här nedan dock sammanföras
under S.
Ett- och tvååriga: S. BondueTlii
Lestib., Algier. Omkring 30—60 cm.hög med
vackra, lyrformiga blad, ordnade i rosetter
vid rothalsen. Blommorna guldgula i
kvastar. S. sinuaTa L., Medelhavsl. 40—60 cm.
hög, med prydliga ljus- eller mörkblå
blommor i ensidigt knippe. Varierar med mycket
mörkblå blommor, var. atrocoeru’lea, vita,
var. candidi’ssima, rosenröda, var. ro’sea,
varjämte finnas flera hybrida former. S.
Suworo’wii Regel, Turkest. En av de bästa
ettåriga arterna. Bladen gråaktigt gröna,
vågiga och utbredda i en yvig rosett på
marken. Blommorna, som framkomma i täta,
omkring 25—30 cm. långa, axlika klasar,
äro röda eller skära. Fröet till här nämnda
S. sås i mars på ljum bänk. Småplantorna
inskolas i krukor, som ställas i halwarm
bänk. I juni utplanteras de med orubbade
rotklumpar på den plats, där de skola
blomma. De fordra lätt, sandig jord och soliga,
fria lägen, bäst vid kusterna.
Fleråriga arter för fritt land:
S. exfmia Schrank, Centralas. 40—60 cm.
hög, grågrön art med ovala blad och
lilafärgade, yviga blomkvastar; juni—aug. Var.
fl. alba, vit. S. inca’na Vahl (S. tata’rica L.),
Kaukas. Knappt 30 cm. hög, med mycket
breda och yviga, jämna, flocklika kvastar av
tusentals små rosafärgade eller vita
blommor; juli—aug. Var. nana har mer
sammanträngt växtsätt. S. latifo’lia Sm., Ryssl.
Stora, ovalt äggformiga blad och 50—60
cm. höga, eleganta blomkvastar med något
hängande spetsar, violettblå. Något ömtålig
men mycket vacker art; bör täckas under
ihållande barfrost. S. Limo’nium L., Eur.
(Sv.). Bladen omvänt äggrunda, blommorna
blåvioletta i rika kvastar, omkring 30—50
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
