Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strelitzia - Streptocarpus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264
Streptocarpus
Streptocarpus hybridus.
stora blommor som äro 4—6 samlade inom
ett hölsterblad. S. augu’sta Thunb., Sydafr.,
blir ända till 8—10 m. hög och har stora,
vackert grågröna blad och vita blommor
med brunt hölster. S. Regfnae Banks,
Sydafr., är den mest odlade och blir blott
meterhög, stamlös, samt har livligt blågröna blad
och 10—12 cm. stora, lysande blommor i
skarpt kontrasterande orangefärg och
himmelsblått.
S. förökas genom frö eller delning av
äldre exemplar. Deras tjocka och köttiga
rötter äro emellertid ömtåliga, varför
delningen bör ske med försiktighet, så att
rötterna ej skadas för mycket. I stora krukor
och porös jord av grästorv- och lövjord med
Streptocarpus hybridus ”Blue shades”.
sand och träkoisbitar trivas de bra. De
skötas i varmhus på ljus plats och vattnas om
sommaren mycket rikligt men mycket
sparsamt under vintern, då de även böra stå
svalare i ett temp. växthus. När S. Reginae
blommar, är den en av det temp. växthusets
intressantaste växter med sina intensivt
färgade och egendomligt byggda blommor.
Streptocarpus Lindl. (Gesneriaceae), trop.
Sydafr. och Madag. Omkring 60 arter
merendels stamlösa, mer eller mindre
mjuk-eller strävhåriga örter, ofta försedda med
endast ett stort vinglikt utbrett jordblad
eller två-, tre sådana, sällan med flera
motsatta stjälkblad. Blommorna äro hos några
arter stora och vackra, snett klocklika, vita,
skära eller blå, hos andra arter små men i
stor mängd. Huvudsakligen odlas några
sköna trädgårdshybrider, användbara som
rikblommiga krukväxter men även till snitt.
S. caule’scens Vatke, trop. Afr., är mer
egendomlig än vacker och har 25 cm. höga
stjälkar, vilka liksom de runt ovala bladen äro
mjukhåriga. Blommorna äro mycket små,
blå, och sitta halvt hängande på slaka,
greni-ga, mycket smala stjälkar. S. Du’nnii Mast.,
Sydafr., har endast ett, 40 till 80 cm. långt,
äggrunt blad, från vars bas den rikt greniga
stjälken med rosafärgade blommor går ut.
S. grandis N. E. Br., Zululandet, har också
endast ett blad, som emellertid kan bli
me-terlångt och 50—70 cm. brett, merendels
trasigt och delvis visset i spetsen, halvt
nedhängande. Blommorna, som äro samlade
i klasar vid bladbasen, äro 2,5 cm. långa,
håriga, ljusblå, mörkt violett strimmiga i
svalget. S. Wendla’ndii Sprenger, Sydafr.,
har likaledes ett enda stort, djupnervigt,
mörkt olivgrönt blad och violblå, 3 cm.
långa blommor.
Av dessa arter jämte S. Re’xii Ldl., S.
lu’-teus C. B. Clarke, S. parviflo’rus Mey., S.
Galpfnii Hook f., m. fl. ha de
trädgårdsformer uppstått, som gemenligen odlas under
namn S. hy’bridus hort. De ha i regel 4—6
cm. långa blommor med stort, oftast
strim-migt och ådrat bräm samt samlade flera
stycken på ett gemensamt skaft.
Förträffliga krukväxter för temp. varmhus,
blommande från april till nov. Färgerna variera
från nästan rent vitt till rosa, gulvitt, rött.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
