Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Suckulenta växter - Sutherlandia frutescens - Swainsonia - Svarta vinbär - Svartrot - Svavel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270
Sutherlandia—Svavel
Suckulenta växter. De mest synliga äro fr. v. t. h., överst: Echeveria gibbiflora var. metallica, Gasteria sp.,
Aeonium tabuliforme och Echeveria gibbiflora var. Högst upp i h. hörnet: Echeveria farinosa. Nederst fr. v.:
Echeveria glauca, E. agavoides och E. glauca var.
Sutherla’ndia frute’scens R. Br.
(Legumi-nosae), Kap. Släktets enda art. Omkring
meterhög buske med något gråluddiga,
par-bladiga blad med uddblad. Blommorna äro
stora, vackert karmosinröda och sitta i
klasar i bladvecken. Var. alba har vita
blommor. S. odlas bäst som ettårig och sås på
varmbänk i mars, omskolas och
förkultiveras i krukor samt utplanteras i maj—juni
på varmt, torrt och soligt läge.
Swainso’nia Salisb. (Leguminosae), Austr.
30 arter halvbuskar med parbladiga, glatta
eller något håriga blad och blåvioletta eller
röda, sällan vita eller gula luktärtslika
blommor i klasar från bladvecken. S.
coro-nillifoTia Salisb. (S. galegifo’lia R. Br.) har
långa, tunna, utåtliggande grenar,
5—10-pariga blad och djupt röda, hos var.
albi-flo’ra vita, och var. viola’cea violetta
blommor. S. greya’na Ldl. (S. grandiflo’ra R. Br.)
har vitluddiga unga grenar och blad, vilka
senare bli glatta. Blommorna violetta med
vitt öga och samlade i upprätta klasar. S.
förökas genom sticklingar eller frö;
planteras i kraftig jord samt behandlas i övrigt
som N y h o 11 än d s k a växter(se d. o.).
Svarta vinbär, se Vinbär.
Svartrot, se Skorzoner a.
Svavel i finfördelad form är ett av de äldsta
och mest bekanta bekämpningsmedlen mot
svampsjukdomar. Ursprungligen användes
sublimerat S. (svavelblomma), men numera
förordas finmalet S., som tack vare
partiklarnas skarpa kanter bättre häftar fast vid
växterna. Svavelblomma innehåller
dessutom ofta fri svavelsyra, som kan förorsaka
svåra brännskador. Då finkornigheten är
mycket viktig, måste det malda svavlet
siktas genom mycket fin sikt. Finare fördelat
än det mekaniskt framställda svavelpulvret
är kolloidalt S., som uppslammas i vatten
och användes som besprutningsmedel. Då
detsamma på de besprutade växterna bildar
endast föga framträdande beläggningar,
lämpar det sig särskilt för behandling av
prydnadsväxter. I växthus användes med
fördel S. på så sätt, att det medelst
överhettad vattenånga direkt sublimeras över
växterna. För detta ändamål användes en
s. k. svavelförgasare. Det är av största vikt
att denna är av fullgod, konstruktion, så att
risk för antändning av svavlet icke
förefinnes. Om svavlet antändes, bildas
svaveldioxid, som är ett mycket farligt växtgift.
Förbränning av S. är däremot ett mycket
effektivt desinfektionsmedel för växthus
och lagerlokaler vid tid, då de icke äro i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
