Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sådd - Såpört - Sädesbroddflyet - Sädesknäpparen - Sälg - Sälggallmyggor - Sällskap och organisationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Såpört—Sällskap och organisationer
283
Medan flertalet kulturväxter gro lika
snabbt i ljus som mörker, ha dock en del
arter mer eller mindre bestämda fordringar
i detta avseende, så att de gro betydligt
snabbare och bättre antingen i ljus eller i
mörker. Ur praktisk synpunkt äro de
ljus-groende arterna besvärligast, då de ge
dåligt resultat om de myllas på vanligt sätt.
Växter, som gro tydligt bättre i ljus än i
mörker, äro bland många andra ängsgröe
och sengröe, jordgubbar och smultron; arter
tillhörande släktena Hypericum, Myosotis,
Potentilla, Primula, Saxifraga, Sedum,
Sempervivum och Verbena jämte flera
korg-blomstriga. Frö av utpräglat ljusgroende
arter böra ej myllas utan endast tryckas
ned. Tills groningen skett, hållas sådder i
krukor, lådor o. dyl. täckta med glasskivor,
och i bänkar hålles sluten luft under
samma tid, allt för att groningsbädden skall
hållas tillräckligt fuktig, vilket mycket
underlättar groningen.
De flesta köksväxter och ettåriga
blommor samt ett flertal perenner kunna
lämpligen sås på våren, de flesta av dessa så
snart jordens beskaffenhet tillåter det.
Bönor, gurkor och pumpor kunna dock ej sås
förrän jorden blivit relativt varm och
faran för nattfrost praktiskt taget är över.
Drivsådder ske givetvis oberoende av dessa
förhållanden. Av köksväxterna kunna
morötter, palsternackor, persilja, lök, purjo,
spenat, sallat m. fl. även sås om hösten för
övervintring. De ge då tidigare eller bättre
utvecklad produkt än vid vårsådd, men man
måste vid tillämpande av denna metod
räkna med risken av, att odlingen kan
förstöras under vintern. Även flera ettåriga
blommor kunna med fördel sås på hösten.
Detsamma gäller en stor mängd perenna
prydnadsväxter. Vissa av dessa gro mycket
dåligt, om de ej utsatts för frost, t. ex.
Lysi-machia Nummularia, Phlox, Trollius,
Gen-tiana- och PrmuZu-arter. Många perenner
ha den egenskapen att gro periodvis med
en mindre procent frö årligen, varför det
kan dröja några år, innan allt grobart frö
kommit upp. Frösådder av sådana växter
böra därför få stå orörda ett par tre år,
tills inga fler plantor komma upp, i annat
fall kan man förlora mycket, kanske
dyrbart utsäde. Andra arter ha den egenskapen
att gro tillfredsställande, endast under
förutsättning att fröet sås strax efter skörden.
Angående utsädesmängden kan i
allmänhet sägas, att gles sådd är att föredraga
framför tät. Särskilt gäller detta, om
gallring av plantorna ej avses. Sämre grobart
frö sås tätare än fullgott sådant. E. N —n.
Sådd av krukväxter, se resp, släkten
och arter. Se även under
Sommarblommor och Perenna växter.
Såpört, se Saponaria.
Sädesbroddflyet, se Jordflyn.
Sädesknäpparen, se Knäppare.
Sälg, se Salix caprea, m. fl.
Sälggallmyggor, se under Salix.
Sällskap och organisationer till
trädgårdsodlingens och dess utövares tjänst
finnas i stort antal, dels rikssammanslutningar,
dels länsvis eller än mer lokalt arbetande
avdelningar och förbund. Endast ett fåtal
kan här i korthet omnämnas. De spec.
arbetsuppgifterna framgå rätt tydligt ur resp,
sam-manslutningars namn. Deras
organisations-foi>ier skifta även alltefter arbetsuppgifter
och verksamhet. Årtal och ortnamn i det
följande avse stiftelseår och styrelsesäte.
Bland riksorganisationerna
må anföras:
Föreningen Blomsterförmedlingen (F. B.
F.), 1923, Stockholm. Se
Blomsterför-medling. Föreningen för dendrologi och
parkvård, 1920, Stockholm. Utger den
förnämliga årsskriften ”Lustgården”. Se
Dendrologi. Föreningen Svenska
Trädgårdsarkitekter, 1911, Stockholm.
Föreningen Sveriges Stadsträdgårdsmästare, 1920.
Föreningen Sveriges trädgårdskonsulenter,
1908. Gartnerfonden (Trädgårdsmännens
allmänna understödskassd), 1897,
Stockholm. Fonderna uppgå till omkr. 120 000 kr.
Årliga understöd utbetalas till behövande
eller deras efterlevande. Riksförbundet
Svensk Frukt, försäljnings förening u. p. a.,
1934, Stockholm. Delägare äro dels
föreningar och fruktodlareförbund, dels
enskilda, större fruktodlare. Sveriges
handels-trädgårdsmästareförbund, 1902, Stockholm.
Arbetar genom länsvis fördelade
lokalavdelningar, kallade distrikt eller handelsträd-
19. — Svenskt trädgårdslexikon. III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
