Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tistel - Titanopsis - Tithonia - Tjärblomster - Tobak - Tococa - Todea barbata - Toffelblomma - Tofieldia calyculata - Tok, Ölandstok - Tolmiea Menziesii - Tolpis - Tolta - Tomater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306
Titanopsis—Tomater
blad. Sålunda menas med T. framför allt
arter av Carduus, Cirsium och Carlina.
Vidare kallas Echinops för bolltistel, Sonchus
för mjölk- eller svintistel, Silybum för
Ma-riatistel, o. s. v.
Titano’psis Schwantes, ur
Mesembryanthe-mum avskilt släkte.
Titho’nia Desf. (Compositae), Centralam.
10 arter buskar, halvbuskar eller stora,
grova örter, av vilka väl knappast odlas
mer än T. tagetifo’lia Desf., Mex. 1 till 1,5
m. hög ettårig, sträv, mörkgrön ört med
saffran-orangefärgade blomkorgar på
hösten. Sås tidigt i mars i fat eller på
varmbänk, omskolas först en gång och
inplanteras därefter i krukor för förkultivering på
bänk, tills plantorna i början av juni kunna
utplanteras. De fordra en särdeles skyddad
och varm plats i sandig och näringsrik jord.
Tjärblomster, se Viscaria.
Tobak, se Nicotiana.
Toco’ca Aubl. (Melastomaceae). Omkring 40
arter även under namn Sphaerogy’ne Naud.
beskrivna, storbladiga växter, av vilka
odlas i samlingar av varmhusväxter följande
tvenne: T. imperia’lis Nichols.
(Sphaero-gy’ne i. Lindl.),Peru. Upprätt, fågrenig växt
med brunluddig stam och stora, motsatta,
spetsigt ovala, välvda blad, som ha fem
parallellt löpande huvudnerver förbundna
med varandra genom ett vackert tecknat
nät av finare nerver. Bladens färg är ljust
olivgrön med rödbruna nerver på
undersidan. T. platyphy’lla Benth. (Sphaerogy’ne
latifodia Naud.), Colombia, Venez., är en
kortstammig art med en smula vridna,
köttiga grenar och motsatta, skaftade, 10—18
cm. långa och 9—15 cm. breda, sjunerviga,
olivgröna blad. Blommorna äro rosafärgade.
Båda arterna påminna i någon mån om den
mer kända Miconia magnifica (se
d. o.) och odlas som denna.
To’dea ba’rbata Willd. (Osmundaceae), Nya
ZeeL, Tasman., Austr. och Sydafr. Släktets
enda art. Intressant stamormbunke, som
oftast bildar en lika hög som bred stam med
flera ”huvud”, vilka vardera bära en krans
av 1 till 1,5 m. långa och 30 cm. breda,
dubbelt pardelade, läderartade blad. Blir sällan
över meterhög. Förökas lätt genom sporsådd
men unga plantor äro av föga värde.
Importerade stammar bilda lätt rötter och växa
ut med sina bladkransar. Andra under namn
Todea odlade, fuktighetsälskande
ormbunkar tillhöra släktet L e p t o p t e r i s, se d. o.
Toffelblomma, se Calceolaria.
Tofieldia calyculaTa Wahlenb. (Liliaceae),
björnbrodd, Eur. (Sv.), är en 15—30 cm. hög
växt med rotstock, svärdlika, glatta blad och
gula, kortskaftade små blommor i klase. Kan
odlas på stenparti på fuktig och sandig
mossjord. Förökas genom delning av rotstocken.
Tok, Ölandstok, se under Potentilla.
Tolmie’a Menzie’sii Torr, et Gray
(Saxi-fragaceae), Nordam. 15—20 cm. hög växt
med hj ärtlika, taggigt flikiga, täthåriga blad,
som bilda små knoppar vid bladskivans bas,
vilka hos var. vivi’para växa ut till
småplan-tor. Blommorna små, grönaktiga och
brun-strimmiga. Förökas genom delning och växer
villigt i boningsrum. Kan även utplanteras
på skuggig och fuktig plats på stenparti.
Tolpis Adans.(Compositae), Medelhavsl. och
Kanarieöarna. 18—20 arter ett- eller
fleråriga örter med upprätta eller uppåtsträvande
greniga stjälkar, och gula eller gula och
bruna blomkorgar. T. barba’ta Gaertn.
(Cre-pis b. L.), är en ettårig, 50—70 cm. hög ört
med svavelgula blomhuvud, inuti bruna och
omgivna av trådfina utåtstående täckblad.
Var. alba har vita blomkorgar. T. sås direkt
på friland eller i bänk, omskolas och
utplanteras på torr, kalkrik jord i full sol.
Plant-avstånd 15—20 cm.
Tolta, se Mulgedium.
Tomater (Lycope’rsicum escule’ntum Mill.,
Solanaceae). T. är i våra dagar föremål för en
mycket omfattande odling även på friland
men dock mest under glas (se
Tomatodling under glas), vilken odling har
starkt ökats, och utvecklingen av
densamma pågår fortfarande i raskt tempo.
Fordringarna på växthus-och frilandssorter
äro givetvis olika. För f
rilandstomater-nas vidkommande är tidigheten den
viktigaste egenskapen, och det är endast två
sorter som hittills visat sig så säkra för
fri-landsodling, att de fått större spridning,
nämligen ”Bonner beste” och ”Dansk
ex
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
