Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trädskola, plantskola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
350
Trädskola
Trädskola. Ettårsförädllngar av äpple och päron.
skogsplantering, perenna växter etc. Båda
uttrycken användas numera för samma
odlingar kanske mest på grund av, att man
hittills i flertalet T. odlat alla ovannämnda
växtslag. Under senare år har man dock
alltmer specialiserat sig på ett eller ett fåtal
växtslag, fruktträd, rosor, perenna växter
etc. Dessutom ha skogsvårdsstyrelserna i
olika län anlagt
skogsplantsko-1 o r uteslutande för uppdragning av
skogs-plantor.
Redan under klostertiden bedrev man i
klosterträdgårdarna
trädskolesköt-sel och plantor lämnades ut till närliggande
bygder. Vi veta även att en Gustav Vasas
trädgårdsmästare i mitten på 1500-talet
an-lade en T. vid Uppsala slott och att man
under Karl IX :s tid drog upp plantor i de
kungliga trädgårdarna vid Gripsholm. En
tysk trädgårdsmästare J. Ahlich verkade i
Stockholm i början av 1700-talet och
sysslade där bl. a. med uppdragning av träd och
plantor, och i mitten av 1700-talet anlades i
samband med botaniska trädgården i Lund
en T. De flesta träd och buskar köptes dock
från utlandet, varigenom man erhöll för vårt
klimat alltför mycket olämpliga och mindre
härdiga sorter av både fruktträd och
prydnadsväxter. Under 1800-talet växte den ena
T. efter den andra fram och icke mindre än
21 av våra nuvarande T. grundades under
denna tid. Det ökade intresse för växter och
trädgårdar som uppstod under 1900-talet
tarvade emellertid ytterligare utvidgning av
trädskolerörelsen, och denna har de sista 30
åren gått framåt med stora steg samt
drives nu fullt rationellt. För närvarande
finnas över 80 T. i landet, och många av dessa
drivas tillsammans med andra kulturer,
köksväxtodling, fröodling, lantbruk etc. De
flesta ha börjat på små områden och sedan
utvecklats till vidlyftiga anläggningar.
Enligt statistisk utredning 1932 av den
svenska trädskolerörelsen upptog denna en areal
av sammanlagt 928 har eller i medeltal pr
T. 11,6 har. Våra T. sysselsätta sommartid
över 1 000 personer, därav c:a 530
fackkunniga. Åren 1930—32 utplanterades i
medeltal pr år i de svenska T. 798 000
fruktträdstammar för förädling, och år 1932
förökades sammanlagt 80 000 krusbärsbuskar,
228 000 vinbärsbuskar, över 2 000 000
underlag för rosor, 78 000 alléträd, c:a 500 000
prydnadsbuskar av olika slag, 80 000
klät-terväxter och c :a 1 700 000 häckväxter. Vid
skogsplantskolorna utlämnades under
femårsperioden 1926—30 i medeltal pr år
27000000 tall, 29000000 gran och 1370000
plantor av diverse andra skogsträd.
Till en T., som är avsedd för
uppdragning-av ett fåtal speciella växtslag, är det
jämförelsevis lätt att få lämplig jord. Vid
uppdragning av många olika växtslag är det
svårare att tillgodose alla olika krav. Man
får då nöja sig med en bra mull- och
sand-blandad kalkhaltig lerjord och för sådd,
sticklingssättning och skolning söker man
ut den lättaste jorden. För all
trädskolesköt-sel är en lättare jord fördelaktigare än en
för tung sådan, både för planterings- och
uppgrävningsarbeten och för jordens
skötsel i övrigt. En T. bör ha goda förbindelser
med järnväg, allmän landsväg etc. och ligga
så till att tillgång finnes på arbetskraft,
även tillfällig sådan. Den bör kunna
utvidgas med nya områden då trädskolealster
alltid tidigt suga ut jorden, som emellanåt
behöver vila. T. i samband med lantbruk så att
växelbruk med detta kan bedrivas är alltid
lyckligt, även därför att tillgång på naturlig
gödsel är av stort värde. Där icke naturligt
vindskydd finnes, måste man använda sig av
häckar eller annan förplantering. Dock bör
man här liksom vid andra odlingar akta sig
för ett alltför instängt område. I fråga om
de platser, som användas för sådd, sticklings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
