Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tsuga - Tuberoser - Tujacypress - Tulipa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
354
Tuberoser—Tulipa
Tulipa Greigii. Gbgs Trädg.-för. Foto Järlås.
odlas i vårt land: T. canade’nsis Carr., nordl.
Nordam., som är ett utomordentligt skönt
barrträd med graciöst växtsätt och något
hängande grenar. Arten bildar yviga och
rikt greniga buskar och kan i sitt hemland
nå en höjd av över 30 m. Barren äro platta,
omkring centimeterlånga, friskt gröna, på
undersidan ljusare. Hos var. albo-spica äro
smågrenarna vackert vitaktiga; var.
micro-phy’lla är en dvärgform med små barr; var.
compa’cta är dvärgformig med
pyramidform; var. pdndula är mer bred än hög och
har hängande grenar. T. diversifo’Iia Maxim.,
Jap. Skiljer sig från föregående
huvudsakligen genom bredare och kortare och olika
långa barr och något bredare växtsätt.
Bildar i vårt land små vackra träd. Förutom
här nämnda tvenne arter, vilka äro fullt
härdiga, odlas T. heterophy’lla Sarg. (T.
mertensia’na Carr., ej Sarg.), T.
merten-sia’na Sarg., ej Carr. (T. pattonia’na SénécL,
m. fl.), som äro rätt lika varandra, och ej
så härdiga som de beskrivna. De föredraga
en fuktig jordmån och lugnt läge, och
förökas genom frösådd. Se i övrigt
Barrträd.
Tuberoser, se Polyanthes.
Tujacypress, se Chamaecyparis.
Tulipa L. (Liliaceae), tulpan. Omkring 80
arter i ö. och mell. As. till Jap. och i
Nordafr. och Eur. Relativt få av dessa arter
odlas, men så många fler, till tusenden
uppgående trädgårdsformer, vilka sedan
århundraden tillbaka frambragts genom
korsbefruktningar i otaliga led. T. ha en av
brunaktiga, ofta rätt hårda hinnor omgiven
lök, från vilken växer upp en i regel rak
stjälk, nedtill försedd med få, mer eller
mindre brett lansettlika blad; och i spetsen
uppbärande en ensam stor, i regel lysande
färgad blomkalk, bestående av 6 blad i två
kransar; den yttre kransens blad i
allmänhet spetsigare än den inres. Mera sällan är
blomstjälken grenig och uppbär då en
blomma i varje spets.
I. Arter av T. för plantering på
vårrabatter, framför södermurar eller på
stenpartier: T. acumina’ta Vahl, Turkiet. 30—
40 cm. hög, med 4 i kanten vågiga blad och
ljusgul blomma med röda strimmiga
teckningar, och spetsiga, något inrullade
kalkblad. T. austra’lis Link (T. celsia’na DC.),
s.v. Eur. 10—30 cm. hög, 2 till 4 blad och
ensamma blommor på en späd stjälk, gula,
utvändigt rödaktiga och med smala
kalkblad; april—maj. T. clusia’na DC., Grekl.,
Pers. 20—30 cm. hög med långa, hoprullade,
smala blad och 5 cm. breda, starkt doftande,
vita blommor med rosateckningar och en
purpursvart fläck i centrum. Ståndarna
svartvioletta; maj. En av de bättre arterna.
T. Didie’ri Jord., Savojen. 30—40 cm. hög,
blommorna scharlakansröda med en
gul-kantad mörkviolett fläck vid basen av varje
blomblad. Antages vara någon förvildad
trädgårdstulpan. T. E’ichleri Regel,
Georgien. 40 cm. hög, 6—9 cm. stora, djupt
scharlakansröda blommor med en svartblå
fläck i centrum. En praktfull, rätt
varierande art; maj. T. fosteria’na hort. 35—40 cm.
hög med äggrunda, rätt korta blad.
Blommorna vermillion-scharlakansröda med
gulkantat svart centrum samt mycket stora.
De tre yttre bladen böja sig ungefär
vinkelrätt utåt från de tre inre; maj. Torde helt
visst vara någon trädgårdsform, och är icke
vetenskapligt beskriven. T. fragrans Munby,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
