Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Valerianaceae - Valerianella olitoria - Wallichia - Vallisneria - Vallmo - Vallota purpurea
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Valerianella—Vallota
373
blommor, samlade i sammansatta eller enkla
skenflockar eller kvastar. Några arter av
Valeriana ha medicinsk användning och
användas även till parfymberedning
(Valeriana celtica). Som sallat odlas Valerianella,
medan några arter av Centranthus, Fedia
och Valeriana odlas för prydnads skull.
Valeriane’lla olito’ria Poll., se Vår sal
1 a t.
W allVchia Roxb. (Palmae). Ett par arter
låga palmer i subtrop. Himal., närstående
de mer kända Caryota men lägre och mer
sammanträngda till växtsättet. W.
densi-flo’ra Mart. har på undersidan vita blad, och
W. di’sticha Th. Anders., som är mer
storväxt, har blågröna bladundersidor. Båda
arternas delblad äro tandade i spetsarna.
Odlas i varmhus; se vidare Palmer.
VallisneTia L. (Hydrocharitaceae), 2 arter
intressanta små vattenväxter med gräslika,
smala blad under vattenytan. Endast
blommorna visa sig på denna. Användas till
akvarier och i bassänger. Arten V. spiralis
L. är en kosmopolit, som förekommer i sött
vatten i världens alla temp. zoner. Han- och
honblommorna sitta hos denna växt på olika
stånd. Hanblommorna, som äro fästade med
korta skaft under vattnet på plantornas
nedre delar, frigöra sig från plantan vid
lämplig tidpunkt och flyta upp till
vattenytan. Här simma de omkring tills de stöta
samman med någon av de på långa,
spiralvridna och trådlika skaft fästade och på
vattenytan simmande, mycket små
honblommorna. De befruktade honblommorna dyka
därpå ned under vattenytan för att sätta
frukt och frö. Förökning sker på detta sätt
i naturen, men i odling förökas de lättast
genom delning. Den andra mycket grövre
och sällsyntare arten ärV. gigante’aGraebn.,
Nya Guinea. För varmhus. V. planteras i
dyjord.
Vallmo, se Papaver.
A allo’ta purpu’rea Herb. (Amaryllidaceae),
Sydafr. Släktets enda art och en av våra
vackrare rumsväxter. Har jämbreda,
mörka, 30—50 cm. långa blad, som ej vissna
ned, förrän nya blad och samtidigt
blomstänglar skjuta upp. Blommorna äro 8—
12 cm. stora, lysande blod- eller rubinröda
Vanda coerulea. Foto Hzn.
med gula ståndare och samlade 4—6 i
flockar i spetsen av de 40—60 cm. höga
stänglarna. Hos varieteten alba äro blommorna
vita och hos var. magnifi’ca, som är den
bästa, äro de mycket stora, klart röda med
vitt i mitten. Även rosafärgade varieteter
finnas. V. hy’brida hort. är en bastard
mellan V. purpurea och Cyrtanthus sanguineus,
som står nära släktet och har
orange-cinno-berröda blommor.
V. växer bättre i boningsrum än i
växthus. Den tarvar stora, rymliga, väl
dräne-rade krukor, i vilka lökarna böra planteras
många tillsammans, tätt intill varandra, så
att de trängas om utrymmet och bilda en
enda sammanhängande och hopfiltad
rotmassa. Den får ingen gång i motsats till
många andra amaryllidéer torka ut. Även
efter blomningen böra dess rötter åtnjuta
en lagom och jämn fuktighet. V. förökas
genom frånskiljande av små sidolökar och
planteras i god, näringsrik kompostjord
med sand. Kraftiga plantor må gott av täta
gödselvattningar under den tid de växa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
