Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vriesia (Vriesea) - Wulfenia - Vuylstekeara - Wyethia - Vårflox - Vårsallat - Vårtkaktus - Väddväxter - Vägar - Vägtorn - Vändelörtsväxter - Vändelört - Värdväxt - Värmeledningar för växthus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
414
Wulfenia—Värmeledningar for växthus
Vriesia tesselata. Gbgs Trädg.-för.
sättas som sticklingar. Se vidare om odling
under Bromeliacéer.
Wulfe’nia Jacq. (Scrophulariaceae), As.,
Eur. 3 arter svagt håriga perenna växter
med tjocka rotstockar; användbara på
skyddade platser på stenparti. W. amherstia’na
Benth., Himal., är 20 cm. hög, har omvänt
äggrunda, mot spetsen avsmalnande blad och
blå blommor i rik, ensidig klase. W.
carin-thi’aca Jacq., Alperna., är 30 cm. hög och
har äggrunt-lansettlika, naggade blad samt
blå blommor i ensidigt ax. W. förökas
genom frösådd i krukor; de små plantorna
vårdas på halvvarm bänk och avhärdas,
innan de planteras ut på stenbunden, med lera
och grästorv blandad ljungjord och i
halv-skuggigt läge.
Vuylstekea’ra hort. (Orchidaceae) äro nya
hybrider mellan arter av Miltonia X
Coch-liodaX Odontoglossum. De ha samma stora
platta läpp som Miltonia vexillaria och äro
sällsynta i odling.
Wye’tllia Nutt. (Compositae). Arten W.
he-lianthoi’des Nutt., Nordam., är en 15—45
cm. hög flerårig växt med rätt stora
blomkorgar, vilkas strålblommor äro 5 cm. långa,
halmgula. Användes som de fleråriga
He-lianthus, helst på fuktig jordmån.
Vårflox, se under Phlox.
Vårsallat (ValerianeTla olito’ria Poll. och
V. denta’ta Poll., Valerianaceae) äro två i
Sv. vildväxande ettåriga arter, vilkas
kulturformer odlas som sallat, dock endast
sällan i vårt land. Båda arterna kallas i
trädgårdslitteraturen V., men V. dentata
heter egentligen åkersallat. Sådden
sker i aug., bäst i rader med 20—30 cm.
avstånd och så tunt, att man ej behöver gallra.
När strängare vinter hotar täckes med
något löv e. dyl. Skörden av bladrosetterna
sker tidigt på våren. Även ett par andra
närbesläktade, utländska arter odlas på
samma sätt. Se även art. Julsallat och
E n d i v i a. E. N—n.
Vårtkaktus, se Mamillaria.
Väddväxter, se Dipsaceae.
Vägar, se under
Trädgårdsan-1 ä g g n i n g.
Vägtorn, se Rhamnus.
Vändelörtsväxter, se Valerianaceae.
Vändel Ört, se Valeriana.
Värdväxt är en sådan växt, lövträd, palm,
stamormbunke, ört m. fl., på vilken parasiter
eller epifyter tagit sin hemvist. Ofta bringas
värdväxten på fall genom mängden av på
densamma växande ”gäster”.
Värmeledningar för växthus.
Pannrummet i ett växthus eller växthuskomplex
måste ligga så pass nedsänkt att
värmepannan eller -pannorna stå något lägre än
återloppsrörens lägsta punkt i växthusen.
Pannan bör ställas på en låg sockel och
av-loppsbrunnen anordnas med fall från
pannan. Golv och väggar i själva panngropen
gjutas bäst med stålslipad betong så att
gropen blir vattentät. Ett öppet expansionskärl
placeras i eller ovan pannrummet, i varje
fall med botten ovanför varmvattenrörens
högsta punkt. Pannor och varmvattensystem
kunna fyllas genom expansionskärlet.
Endast rent, kalkfritt vatten bör användas. Där
vattenledning finnes, kan vattenpåfyllning
ur denna ske direkt i varmvattenpannan.
Skorstenen placeras med hänsyn till den
panntyp som kommer till användning och
dess höjd är beroende av värmesystemets
storlek, och dess vidd baserar sig såväl på
detta som på höjden. Minimimått är dock
4 m. över eldstaden och ju högre skorstenen
är, desto starkare drag. Vid större
anläggningar bör givetvis teknisk hjälp anlitas för
utförande av hithörande saker.
Merendels användas kokseldade pannor,
vilka dock under senare tid på många platser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
