Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Växthus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
426
Växthus
i större växthus att plöjning och harvning
med häst kan ske, liksom körning med
jord-fräs. Vid beräkning av konstruktionerna för
den bärande stommen i växthusen bör
observeras att samma norm som gäller för andra
byggnader här knappast kan tillämpas.
Takfallet, glasytan och värmeutstrålningen från
ett V. giva andra förutsättningar vid ett
eventuellt snötryck. Det är ju av vikt att
växterna erhålla så mycket ljus som möjligt,
och konstruktionen bör vara smäcker utan
att bärigheten riskeras. Ljusast äro de V.
som förses med ståndfönster. Ståndfönstren
giva därjämte möjlighet till anbringande av
goda anordningar för luftväxling. Dessa
placeras dessutom också i taket, varvid det är
av vikt att de sluta tätt, så att dropp
förhindras vid regnväder. Behovet av
luftväxling varierar för olika kulturer, men som
minimum bör beräknas att utmed % av
tak-nocken upptagas luftningsfönster och vid
nejlik-, vin- eller persikeodling m. fl. ännu
mer. Luftningen skall kunna regleras från
en eller ett par platser.
Till V. användes antingen vanligt
fönsterglas eller s. k. råglas, det senare framför allt
vid nejlikodling men på sina håll även för
frukthus o. a. kulturer. Av vanligt
fönsterglas plägar U-kvaliteten, ss. varande den
billigaste, mest användas. Tjockleken varierar
mellan 2 och 4 mm., med 2 mm. som den
vanligast förekommande. Rutornas bredd
varierar rätt väsentligt: 33 cm. bredd är dock
den högsta som bör ifrågakomma vid 2 mm.
glas, medan däremot 3 mm. glas kan
användas ända upp till 45 cm. bredd. Rutans längd
är mestadels U större än bredden. Vid
inläggningen av glaset bör falsen först vara
målad. Rutan bör vara ett par mm.
smalare än avståndet mellan spröjsama. Vid
läggning av glas i träspröjsar anbringas så
pass mycket kitt i falsen att rutan ej
kommer mot trä och att utrymmet mellan glas
och spröjs fylles med kitt. Därefter sättes
ett stift av koppartråd på var sida om rutan,
varefter nästa ruta insättes. Rutorna böra
högst gripa något mer än 0,5 cm. över
varandra, större bredd ger sämre ljusinsläpp.
När samtliga rutor insatts, kunna alla
falsar kittas, om så önskas, på utsidan. Ha
rutorna lagts omsorgsfullt i kitt, är det nog
att måla spröjs och fals. Vid inläggning av
glas i järnfalsar användes mönjekitt.
V. målas i regel vita. Putsade murytor
strykas med kalkfärg, d. v. s. släckt kalk,
utrörd med vatten till s. k. kalkmjölk. Före
målningen böra alla kvistar och kådfläckar
överpenslas med shellack, löst i sprit.
Därefter grundas med tunn till största delen av
linolja bestående oljefärg. När denna
upp-sugits av träet, spacklas alla sprickor och
ojämnheter, varefter den egentliga
målningen äger rum. När denna torkat, strykes
ännu en gång för att erhålla större
hållbarhet. Slipas färgen vid första påstrykningen
med pimsten eller sandpapper blir den ännu
hållbarare. Underhåll av målning bör ske
så snart färgen börjar flaga av. Järn
ren-göres före målningen omsorgsfullt från rost
och smuts. Om det därvid blir nödvändigt
att använda utspädd saltsyra måste
därefter tvättning ske med varmt vatten.
Järnet måste sedan torka innan grundningen,
som utföres med i linoljefernissa utrörd
blymönja, edgerol eller något annat
impreg-neringsmedel verkställes. Sedan detta
torkat målas två gånger med täckfärg.
Det har förut sagts att dagsljuset är det
viktigaste för växterna, medan den direkta
solstrålningen kan bli alltför intensiv. För
att mildra denna skuggas växthusen. Den
enklaste och mest använda metoden i
handelsträdgårdar är att helt eller delvis
övermåla glasytorna med i vatten utrörd krita.
Vid låga hus där det kan vara av värde att
lätt taga bort skuggningen vid mulen
väderlek kunna skuggmattor av vass, tunna
bambukäppar eller på lätta träramar spikad
juteväv användas. På större växthus, t. ex.
palmhus o. dyl., anbringas av träribbor
utförda skuggmattor, vars konstruktion
tilllåta att de, ungefär som en spjälgardin,
kunna rullas upp vid taknocken. Täckning
av V. förekommer numera egentligen
endast vid drivning, vartill förökningshus äro
mycket lämpliga. Till täckningen användas
trälämmar, bast- eller halmmattor.
Förökningshus användas vid
frösådd samt för sticklingar och vinterympning
av vissa växtslag. De kunna också användas
vid drivning av konvalj, blomsterlökar m. m.
Ett dylikt V. bör fylla fordringarna på jämn
värme, sluten luft och dämpat solljus. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
