Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Växtsjukdomar och deras bekämpande - Växtskyddsanstalten - Växtsystematik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Växtskyddsanstalten—Växtsystematik
437
fam. Ulmaceae hörande växter är totalt
förbjuden (Kungl. kungörelse n:r 32,1931).
Potatisimport från länder, som äro smittade
av potatiskräfta, är likaså förbjuden; från
andra stater får införsel ske på villkor, att
certifikat företes, som styrker bl. a. att intet
av skadedjuren koloradoskalbagge,
potatis-ål och potatismal kunnat påvisas i
potatispartiet eller inom minst 20 km. avstånd från
odlingsplatsen (Kungl. kungörelse n:r 3,
1927 och n:r 6, 1929). Växter och växtdelar
av annat slag, vilka falla under vissa
tull-taxerubriker, t. ex. plantor, rötter,
ympkvis-tar, blomsterlökar, matlök m. m., måste
åtföljas av sundhetscertifikat och faktura,
vilka skola granskas och godkännas av
Statens växtskyddsanstalt. Certifikatet skall
vara utfärdat av behörig sakkunnig
myndighet i utförsellandet och styrka: 1) att
varan befunnits fri från vissa parasiter ur
växt- och djurriket samt i övrigt visa ett
gott sundhetstillstånd; 2) att
koloradoskalbagge icke anträffats på odlingsplatsen eller
inom 20 km. avstånd från denna; samt,
därest försändelsen innehåller under jord
alstrade växtdelar, 3) att varken
potatis-kräfta eller potatisål anträffats på
odlingsplatsen eller inom 5 km. avstånd från denna
under de senaste 10 åren. Särskilda
tilläggsbestämmelser gälla dessutom för växter och
växtdelar, som försändas från annat land
än produktionslandet. Vid ankomsten till
riket kunna växtförsändelser undersökas av
Statens växtskyddsanstalt och, om
förekomst av vissa parasiter konstateras eller
föreskrivna handlingar icke företes,
tillbakavisas. (Kungl. kungörelse n :r 50, 1936.)
Th. Lfs.
De latinska namnen på växts j u k
-domsalstrare och skadedjur,
som äro omnämnda i detta lexikon, finnas
sammanförda i Förteckning III i
slutet av denna volym.
Växtskyddsanstalten, se Statens
växtskyddsanstalt.
Växtsystematik kallas läran om växternas
vetenskapliga klassificering och
kännedomen om de därvid använda
indelningsgrunderna eller systemen (jfr Växtnomen-
klatur). I de konstlade eller
artificiella systemen sker grupperingen blott
med hänsyn till vissa lätt igenkännliga organ
eller egenskaper men utan hänsyn till
byggnad i övrigt och släktskap. De naturliga
systemen söka i gemensamma grupper
sammanföra sådana växter som äro likartade
i så många väsentliga avseenden som
möjligt och som kunna antagas äga verklig
släktskap på grund av härstamning.
Linnés sexualsystem är ett konstlat
system, vari fortplantningsorganens
egenskaper ligga till grund för indelningen. De
många uppställda naturliga systemen ha av
lätt insedda skäl avlöst varandra i den mån
vårt botaniska vetande vidgats. Och ännu
är tiden icke inne att uppställa ett absolut
oklanderligt naturligt system. För
träd-gårdsodlaren saknar detta emellertid
praktisk betydelse, emedan samtliga moderna
växtsystem i huvudsak överensstämma i
fråga om de s. k. högre växternas indelning.
Det till grund för de systematiska
uppgifterna i detta arbete lagda naturliga
systemet är uppställt av tysken A. Engler
(1919). Under det Linné nöjde sig med att
indela växtriket i tvenne ännu populärt
än-vända huvudavdelningar, fanerogamer och
kryptogamer, upptar detta system tretton
med varandra likvärdiga avdelningar,
bland vilka f anerogamerna utgöra den sista
och högsta. Bortsett från champinjoner och
en eller annan alg tillhöra samtliga odlade
växter denna sista avdelning eller den näst
sista, vilken vi här kunna kalla
arkego-niater (se nedan).
Systemets huvudavdelningar indelas i
underavdelningar, dessa i
klasser (stundom även underklasser),
dessa i ordningar, dessa i s. k.
naturliga växtfamiljer (stundom även
underfamiljer), dessa slutligen i
släkten (genera), vart och ett omfattande
ett större eller mindre antal arter
(species). Arterna kunna även de vara
uppdelade, t. ex. i huvud- och underarter
(småarter), varieteter, former,
sorter o. s. v. Inom arten (varieteten
o. s. v.) äro alla individ i allt väsentligt
lika. Ett släkte omfattar alla mycket
snarlika och närbesläktade arter, en familj alla
mycket närbesläktade släkten o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
