Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ympvax - Yucca
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
444
Yucca
Yucca gloriosa. Foto Krook.
Ingredienserna smältas väl samman i en
gryta på icke öppen eld. Där sprit ingår
tillsättes denna först när grytan tagits av elden
och innehållet svalnat något. Det
varmflytande vaxet bör tömmas ur grytan,
lämpligen på ett slätt, vått sten- eller
cementgolv och kallna. Det brytes sedan sönder i
bitar och värmes upp efter behov. Det
kallflytande kan hålla sig mjukt ganska länge,
om det fylles på burkar med lock. Th.
Yu’CCa L. (Liliaceae), palmlilja. Omkring 30
arter i s. Nordam., Mex. Många av dessa äro
dracenalika, höga, utomordentligt ståtliga
träd, rikt greniga, med stora bladrosetter i
grenspetsarna. Andra äro låga, tuviga och
bilda vidsträckta bestånd. De äro alla
städsegröna, med ofta köttigt tjocka blad. Några
arter äro särdeles användbara
dekorations-växter för vinterträdgårdar, trapphus,
terrasser och utomhus under sommaren. De
flesta arterna ha ståtliga, upprätta
stänglar, ofta greniga, med rikblommiga kvastar
av stora, något hängande, merendels vita
eller gulvita blommor, vilka under natten
äro vidöppna och doftande.
Y. aloifo’lia L., Västind., Mex. Nästan
Aga-velik, med smala, styva, spetsiga, grågröna
blad, samlade i en vackert tät och rund rosett
på korta stammar. Dess var. margina’ta har
gul- eller vitkantade blad, och var. tri’color
har vita, gröna och gulvita strimmor på
bladen ; var. quadri’color har därtill även röda
strimmor. Unga, låga exemplar äro
utmärkta till finare grupparrangemang i det fria
under sommaren. Y. bacca’ta Torr., Ariz.,
Nya Mex., o. s. v. Lågväxt, antingen
stamlös eller försedd med en kort, rikt grenig
stam och svärdlika, tjocka, 60 cm. långa, 5
cm. breda, blågrå eller grågröna blad med
brunaktiga kanter, från vilka enstaka
starka fibrer hänga ned. Y. elepha’ntipes Reg.
(Y. Ghiesbre’ghtii hort., Dracae’na
Ehren-be’rgii hort., m. m.). 4—8 m. hög med en
tjock ansvällning vid nedre delen av
stammen. Bladen glänsande gröna, icke
stickande. Y. filamento’sa L., Florida, Syd- och
Nordcarolina, o. s. v. Låg, tu vbildande,
nästan stamlös art, i regel fullt härdig
i s. och mell. Sv. men bör för säkerhets
skull täckas mot barfrost med ett lager
granris. Har långa, blåaktigt gröna,
upprätta, rätt styva men icke stickande blad,
mycket fasta och försedda med långa vita
fibrer, hängande utmed bladkanterna.
Blommar villigt med mer än meterhög stängel
med vackra, öppet klocklika, vita, på
yttersidan gröntecknade, 3,5—5 cm. långa
blommor i rik mängd. Planteras på solig och
skyddad plats i porös, mustig jord. Y.
fla’c-cida Haw., Alabama, Tennessee och v.
Nordcarolina. Liknar föregående men har
slappare blad. Finnes i många varieteter,
liksom föregående, möjligen hybrider de båda
arterna emellan. De båda arterna förväxlas
oftast och anses båda vara lika härdiga. Y.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
