Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - C. af Wirsén: Clas Livijn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GLASS LIVUV.
IS
bestämda att s&som en Johannes bereda Herrans vig, att göra
första brotten på den väg, hvilken smakens tillkommande
Re-demptor skall vandra. Men just till detta arbete fordras det
största mod, den mesta oförsagdhet och förenade krafter."
Intetdera skulle komma att fattas.
Det har blifvit ifrågasatt, huruvida icke den poëtiska
reformen skulle kunnat försiggå utan all den hätska polemik,
som uppstod mellan den -gamla skolan och de s. k.
fosforisterne. Så mycket är säkert, att alltsedan sången öfver Creutz
nya toner låtit förnimma sig, hvilka bebådade förändring. I
Tegnérs landtvärnssång, i Wallins dithyramb förråda de sig
tydligen. I sjelfva den förkättrade Journalen förekomma
redan 1809 psalmen "Mina lefhadstimmar stupa," Wallins
Hy-ménée (>är dock under titel: "Bröllopsvisad. 17 Juli 1809.")
m. fl., år 1810 Wallins "Ho är den som trött af striden,"
Tegnérs "Det Eviga" och "Till en yngling."
Om den första anledningen till stridens utbrott och
tidningen Polyfems upprättande hafva meningarna varit delade*
Wallmark anser, i sin skrift om föremålet och beskaffenheten
af tvisten inom vår litteratur, sig hafva varit den först
an-fallne. Bernhard Elis Malmström har, efter vårt förmenande,
fullständigt uppvisat ohållbarheten af de grunder, på hvilka
Wallmark stöder detta påstående*) Men säkert är äfven att
den nya skolan länge närt anfallsplaner, hvarföre det kan vara
temligen likgiltigt, hvilketdera partiet faktiskt böljade leken.
:Planerna till en mot akademisterne fiendtlig tidning voro
gamla. I bref af Maj 1806 skrifver Livijn till Hammarsköld:
"Jag har öfvertänkt vår plan till en Journal; de sora haft
mesta inflytande på allmänheten hafva varit Journalisten och
Läsning i Blandade ämnen; jag skulle helst önska om vi i
böqan bildade vår helt och hållet efter den första och
isynnerhet i början aktade oss för alla bittra utfall emot vårtids
vördade dårar: detta vore att skaffa oss credit. Sedan
brukade vi det mästerliga knepet, att när vi smekt de hederlige
karlame tills de trodde sig väl säkra, sloge vi benen undan
dem och höllo oss rätt lustige. Intet direkt anfall duger al-
* Grunddragen af Svenska Vitterhetens Historia. Del. IV. sid.
310, 11, 12.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
