Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
73 CLAES LIVIJN.
Allt det goda sörjer henne:
Verdandi förstammad gråter.
Urd sin gyllne runstaf faller,
Skulda sig för bröstet slår.
Ja, vid Yggdrasill det höga
Nornorna i tankar stanna.
Forska Lifvets Träd begärligt.
Långt går rötan i des» stam!
Fåfängt forskar deras öga;
Sorgsna må de dook besanna.
Att ej än ett blad så härligt
På dess krona spirat fram.
Mörkrets Drott i Drakehamnen.
Nidhogg. du, som roten gnager
Uppå Lifvets träd det gamla.
Gläds! dess stam tycks snart gå ut.
Ymers kropp i stela famnen
Allt det goda återtager.
Som hvar Fylgia hunnit samla
Efter gyllne tidens slut.
Alla göther sörja honne:
Gistna harpans guldsträng gråter.
Tacklet på Skidbladner gnäller,
Yggdrasill upp-nedvänd står.
Dvergar glo uppå den höga
Rimkonst; deras tankar stanna.
Forska kraften* träd begärligt. —
Djupt går rötan i dess stam!!!
Uggleveden deras öga
Ej med glansen slår; det sanna
Är, att hvad som sken så härligt.
Blott ur möglet tindrat fram.
Skugga af Dalin! du bleka
Nidhögg! du, som Björner gnager;
Se på kraftens träd. det gamla!
Gläds! Dess stam har re n gått ut.
Kring om stubben Thussar leka.
Kämparne ha fått podager,
Mjodet Bölverk kunnat samla
Räcker ej St dem till slut.
Skall då. utan all försköning
Dènna sköna Anden dväljas
Uti Dödens mörka salar
Och skall qvald af Hell den bli?
Nej, hvar Baldur har sin boning.
Der kan Dygden icke q välj ag.
Och kring Sindris gyllne dalar
Flyger själen ljus och fri.
Skola, utan all försköning.
Dvergar, gula små gesäller,
Uti kraftent bergasalar
Dansa uppå sinaila ben?
Bort! Dess vän i Åsars boning
Mjöllner får. — och då det smäller.
Flykten hän till dunklets dalar!
Megingj årder spännes re’n.
Det är säkert. Som i qvällen
Då sig mildt en Ljus:Alf sänker
På en silfversky mot jorden,
Rörd af näktergalens slag;
Så en stjerna öfver fjellen
Far, när Hedvig på oss tänker.
Der hon hviskar déssa orden:
"Gode, Gode! — Här är jag.a o. s. v.
öfver Nordiska Mythologien, tryckas
nu. enligt fleres önskan. Författaren
vet redan förut, att de Ensidige som
ifra mot våra egna Mythers
användbarhet, skola brännmärka äfven detta
lilla stycke med namnet af
mytholo-gißkt koketteri; men som en ung.
lycklig komponist benäget lofvat sätta
melodi härtill, hoppas han. att den
ska|l ersätta hvad som brister i
poë-dien. Författaren lyder, ehuru ogerna,
det obehagliga tvång att för Nordbor
behöfva genom noter förklara det
aldra enklaste af de Nordiska Mytherna.
Lings anmärkning.
Wöllt du dèt, du höga tjusning?
Du som lik ett stjernfall blänker
Och förvånar hela jorden
Med din harpas siskoslag?*)
Dock midtunder din berusning
Jag på Rotatosker tänker.
Hviskar sympatetiskt orden:
Ktirre! Kurre! här är jag. o. 8. v.
man ändock det Utgifvaren af Tidningen
Lifvet och Döden låter införa dem. —
Författaren vet redan förut, att de
oväldige. som erkänna sanningen och
skönheten ehvar den finnes, skola
brännmärka äfven detta lilla stycke med
namnet Parodi; men som man möjligen skulle
kunna beveka någon ung lycklig
komponist, hvilken äger talang att bringa i
musik t. ex. Register och Bokkataloger,
att äfven sätta melodi härtill och
framför allt till Noterna, hoppas mau att dén
skall ersä tta hvad som brister i Poesien.
Författaren kan icke vara annat än
desperat deröfver att man i sjelfva Norden
icke bemödar sig att göra bekantskap
med så vigtiga personer som, de här
förekommande. Anm. af Livijn.
*) Näktergalar kunna med skäl misstänkas såsom Söderländningar;
Bi-skorna äro mera Nordiska. Livijns anm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
