Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - C. af Wirsén: Clas Livijn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79 claeS livijn.
nom det qvicka och slående i åtskilliga berättigade
anmärkningar. Vår öfvertygelse är, att i afseende på orättvisa och
sårande tillmälen Wallmarks Journal och den nya skolan hafva
lika mycket på sitt samvete. Härvid är då att anmärka, att,
i förhållande till Journalen, den nya skolan alltid hade
företrädet af högre och ädlare åsigter i både literära och
vetenskapliga ämnen. Literaturtidningens omdömen om
psalmpoc-sien och om predikningar äro förträffliga; i den filosofiska
polemiken måste den vara öfverlägsen en motståndare, hvilken
knappast visste, hvarom fråga var, och som uttömde sitt skämt
på att förlöjliga de af honom okända termerna i den nya
filosofien. Journalen förevitade till exempel den nya skolan, att
hon använde ord "med den möjligen minsta eller ingen
mening", såsom "identitet, relativitet, subjekt, objekt, — det
absoluta o. s. v." Hvad skall man säga om en sådan
anmärkning? Filosofen vet, om dessa ord "hafva den möjligen
minsta eller ingen mening." (Journalen för 1815, 62). Det
värsta är att denna Journal, som, oss veterligen, aldrig haft
någon synnerligt orthodox hållning, stundom med ett
visstall-var ville öfverbevisa sina motståndare om kätterska åsigter.—
När Atterbom, i kanske nog öfversvallande uttryck, pekat på
våra folkvisor, såsom den källa, hvarur hela vår poësi kunde
hemta förnyelsens krafter, så gör Journalen narr af honom
derföre att han velat återföra literaturen till "tusslullerilull
och kretsen af dess lyrik", ( se den bekanta artikeln om
Boklådan vid Jakobstorg 1*) Huru för sin tid utmärkta artiklar
Literatur-Tidningen kundo prestera, kan man se t. ex. af
uppsatsen om den såkallade nya filosofiens* syftning, 1814, samt
af artikeln "Ord och Afsked till Allmänna Journalen", i
årgången 1818. Vi neka icke, att den nya skolans filosofiska
uppsatser stundom äro i hög grad grumliga och oklara samt
rqja alltför mycket af fantasiens inverkan, under det att de
dock gjorde anspråk på att bestå för det abstrakta tänkandet;
men det kan vara skäl i att påvisa, att icke allt, som utgick
från skolan, var så befängdt som Journalen ville låta förstå.
*) Atterbom anför nemligen i Förordet till 1816 ars
kalender en vallgossevisa, i hvilken dessa ord förekomma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
