Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - C. af Wirsén: Clas Livijn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
ola.e8 LIVIJN.
Kalendern för 1822 är den mattaste. Åtskilliga stycken
kunde blifvit anförda utom de redan nu nämnda; men de
ofvanstående kunna tillräckligt utvisa, att den svenska lyriken
har de Poetiska Kalendrarne att tacka för många af sina
yppersta skönheter.*) Yi hafva anfört namnen Geijer och
Grafström. Det är visserligen sannt, att Geijer ej egentligen
kan räknas till den Nya Skolan, och att Grafström stod väl
med begge sångarskolorna; men desse författare hafva dock
skrifvit ganska mycket i nya skolans organ, Poëtiska
Kalendern, och de skulle väl icke hafva infört sina stycken i en
så beskaffad samling, derest de alldeles ogillat densammas
karakter. Afzelius hörde ej heller till den nya skolan; men
han har dock åtskilliga dikter i dess samlingar, och får
således ej anses hafva varit alldeles främmande för de nya
tendenserna inom poesien. Den verksamma del han sjelfständigt
tagit i diktningens pånyttfödelse är ej obekant. Om Hedborn
må blott tilläggas, att han redan i Fosforos hade diktat
förträffliga stycken af religiös natur.
Markalls sömnlösa nätter Väckte naturligtvis en stor
förbittring på åtskilliga håll; ännu .1825 gifver Stockholmsposten
Dahlgren de gröfsta förebråelser med anledning af hans andel
i diktverket. Den som tror, att råheten i polemik mera
tillhörde nya skolans organer än den gamlas, må först
genomläsa, utom åtskilliga nummer af Journalen, äfven den af oss
nu omordade artikeln i Stockholmsposten**), (N:o 24,1825),
eller den ilskna sonnetten i Argus för 1825 (N:o 37).
Anmärkas bör äfven, att Stockholmsposten, som år 1824 i
numret 167 recenserar den samma år utkomna förra afdelningen
af Atterboms sagospel Lycksalighetens ö, om detta diktverk
yttrar, att han der "ej funnit något enda drag af egentligt
snilleu, och att skriften så föga fästat tidningens intresse, att
den, "utom sin föresats att anmäla densamma för läsaren,
*) Amala och Holmen i Sjön Dall äro likaså prydnader inom
vår novell-litteratur; särskildt den förstnämnda är i hög grad
intagande, och i den senare äro några episoder förträffliga.
**) Den behandlar egentligen Dahlgrens "Babels Torn, En
rymdskrift norrut": men den humoristiske sångaren gisslas äfven
för sin andel i Markalls Sömnlösa nätter och i Opoetisk Kalender.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
