Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - C. af Wirsén: Clas Livijn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
claes livijn.
109
i sina bref afgifvit en sådan försäkring. Hans ande hade många
olika anlag. Han var måhända dels för mycket orolig, dels
för mycket riktad åt det praktiska, för att kanna öfvervägande
uppehålla sig på vitterhetens område. Men likasom månge
svenske män, hvilka varit duglige i förvaltningen af vigtiga
embeten, äfven skänkt sitt lands vittra litteratur skatter af
förblifvande värde, så har ock Livijn särskildt i romanen
Spader Dame gifvit oss ett arbete, hvars förtjenst äfven af en
framtid skall erkännas. Beklagas måste imellertid, att han
ej låtit detta sitt hufvudverk följas af andra.
Livijn är på sätt och vis en representant för sin tid.,
"Uti honom", säger Arvidsson, "personifierades en tid, som
går bördig med nya och höga åsigter, men ännu ej hunnit
klart uppställa sina syften eller hvad den vill ernå och huru.
Törhända har i ingen samtida man vårt århundrades lynne
afepeglat sig så i en brännpunkt som hos honom." Flera at oss
meddelade utdrag ur hans skrifter och bref torde bevisa
sanningen af Arvidssons påstående.
Om Livijns yttte förhållanden må här nämnas, att han
vid riksdagarna 1818 och 1823 tjenstgjorde såsom sekreterare
i bevillningsutskottet, och att han år 1835 utnämndes till
generaldirektör och ordförande i styrelsen öfver fängelser och
arbetsinrättningar. Han hade år 1822 ingått äktenskap med
Beata Sofia Löwenborg. Han afled den 12 Oktober 1844,
och efterlefdes af flera barn.
Vår undersökning har fört oss genom striderna mellan de
olika sångarskolor, hvilka efter vårt nya statsskick bröto
lansar och sist ingingo förbund. Vi hafva sett de första
fejderna i Polyfem och skådat de sista af större betydenhet i
Markalls sömnlösa nätter. Den mest mördande af de skrifter,
som vexlades, anse vi tillhöra gamla skolan; ty Leopolds
bekanta "Silfvertonen" öfverträffas icke i träffande och
öfverväldigande qvickhet af något, som kom från det motsatta
lägret. Nils Nyberg3 uppsatser äro, i jemförelse dermed, mera
godmodigt komiska, stundom äfven betydligt mattare.
Markalls sömnlösa nätter hafva en mera objektiv hållning; men
det är blott den första natten, som är af stor och genomgå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>