Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - T—m: Bidrag till Gustaf III:s historia (Fersens skrifter m. m.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
BIDBAG TILL GUSTAF I Ii: 8 HISTORIA.
nungen ingen religion hade; och konungen lät säga sig det.
— Vidare att krigsbefälet ej dolde sitt missnöje vid
förhandlingen om armeens pensionskassa; möjligen har man häruti
anledningen till, att krigsbefälet aldrig mera kallades till
riksdagen. — Vidare att fråga väcktes om bevillningen
inskränkande inom vissa år enligt gammal sed.
Slutligen ser man, att den af Hummelhjelm väckta frågan
om tre stånds beslutande rätt i viss mån utgick från Fersen
sjelf. Just om detta ämne, som gaf uppslag till riksdagens
afslutande, sedan mera tid blifvit använd på nöjen än på
arbete, finner man en af bokens vigtigaste upplysningar: huru
konungen mottager Fersens föreställningar mot hans idée att
göra den längesedan föråldrade riksdagsordningen af 1617
åter i allo gällande, och i sista plenum plenorum uttalar sig
i enlighet dermed; och dock göres sedan ett ihärdigt försök
att insmuggla i riksdagsbeslutet den motsatta meningen.
Fersen vill, sjelf icke taga för afgjordt, att konungen häruti hade
sin hand. Osannolikt förefaller det icke för den, som känner
Wallqvists omdömen, och Nordins sqvaller, om hans sätt att gå
tillväga; säkert är, att han af mången icke troddes om bättre.
För tvenne följande år förekommer åter det outtömliga
hof8qvallret; ett möte på Ladugårdsgärdet, äfven det ett
hof-nöje mera än en militärisk öfning; det nämnda vistandet på
Gripsholm; bränvinsbränningen med allt dess trassel, och andra
finansfrågor; försöket att skydda Sveriges handel under
Nordamerikanska kriget, hvaraf uppkom den beväpnade
neutraliteten; men derjemte misslyckade försök att uppträda som
medlare mellan England och dess fiender; tryckfrihetstvister, med
svåra ingrepp i den enskildes rätt till skydd af lagen; allt i
ständig omvexling, men med oföränderlig stränghet, ofta
bitterhet mot konungen, dess omgifning och dess rådgifvare.
Tidsfördrif var tidens egentligaste lösen. Slutligen kunde
hvarken nöjen eller arbete, hvarken hoflif eller frimureri, eller
slägtgräl med halfva försoningar, tillfredsställa en omättlig
omvexlingslust. En utrikes resa till Spaa, med hemliga
afsigter på Paris och Italien, måste fylla bristen. Men till Paris
blef man ej inbjuden, till Italien räckte pengarne denna gång
ej till. Naturligtvis omvexlade äfven i Spaa politiska intriger,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
