Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Oscar Montelius: Sveriges skattskyldighet under Rom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ftVXRIOBS 8KATT8KYLDIGHBT UNDER ROM. 199
bokade känna sig såsom ett helt. Ben senare omfattade icke
blott det nnder påfven omedelbart lydande, jemförelsevis
obetydliga området, utan alla de särskilda ländernas andlige med
aQ deras och kyrkans lösa och fasta egendom, hvilken ut*
gjorde en högst betydlig del af hela Europa.
Denqa mägtiga kyrkostat hade sin chef, som herrskade
med nästan oinskränkt magt, sin sjelfständiga lagstiftning,
lagskipning och beskattning, samt sin egen förvaltning, hvilken i
många afseenden företer en betydlig öfverlägsenhet öfver den
verldsliga vid samma tid. Enligt sina, åtminstone till största
delen förverkligade, anspråk var denna stat fullkomligt
sjelfständig; dess hufvud oberoende af hvaije jordisk magt; dess
medlemmar i allmänhet endast hörsamme under kyrkans furste,
underkastade endast hans lagar och hans dom i högsta instans,
samt för sig cch sin egendom ej skyldiga skatt åt någon
annan än honom; dess område slutligen mer okränkbart än något
annat under Medeltidens allmänna rättsosäkerhet.
Men denna stat nöjde sig icke med att vara oberoende,
den ville äfven beherrska den öfriga verlden. De härigenom
uppkommande förvecklingarne fylla några af den Europeiska
historiens intressantaste och lärorikaste blad. Om ock denna
kamp en tid utgick från den andliga överlägsenhetens anspråk
på att beherrska den råa massan, och om äfven Europas
länder hafva påfvestolen att tacka för mycket, antog striden dock
snart karakteren af en protest mot det förtryck, som ville
lägga folkens fria ande i fjettrar, och som skulle hafva gjort
de tre sista århundradenas lysande utveckling omöjlig.
Lyckligtvis tillintetgjordes dessa försök i tid. Men här, såsom
ofta, finna vi huru frihetens förtryckare föll icke blott för
sina motståndares anfall, utan för sina egna fel. De många
samverkande orsaker, som förberedde påfvemagtens fall, äro
för allmänt bekanta, för att vi skulle nu behöfva uppehålla
oss vid dem. Vi veta, att en bland de förnämsta var den
påfliga curians oraättliga snikenhet och de många missgrepp,
hvartill hon härigenom förleddes.
Äfven vårt aflägsna fosterland indrogs genom sitt
kristnande i den stora kyrkostaten och fick röna både fördelarne
och de kostsamma olägenheterna af sin nya ställning. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>