Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Oscar Montelius: Sveriges skattskyldighet under Rom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES SKATTSKYLDIGHET UNDER ROM.
211
lydbiskopar om utgörandet af denna gärd; men den 18 Dec,
samma år befaller han dem att icke vidare insamla denna
tionde, och att återställa till gifvarne hvad som redan blifvit
samladt. Denna bulla kom troligen till Upsala först i böljan
af år 1338.*)
Den 1 Dec. 1343 utskrifver påfven Clemens VI en
treårs-tionde af alla kyrkliga inkomster, hvilken skulle användas till
ett korståg mot turkarne, som nu börjat oroa det grekiska
rikets europeiska provinser. Nu är det således ej längre ens
fråga om något försök att återtaga Palestina. Äfven denna
gärd hade påfven beslutat utan att höra något concilium.
Genom en ny bulla af den 12 Dec. 1345 blef till och med
den tid af tre år, under hvilken en sådan tionde skulle
utgöras, förökad med ytterligare två år. Men ännTi den 3 Dec.
1350 hade erkebiskopen i Upsala icke* fått del af någon
sådan bulla, hvarföre insamlandet af tvåårstionden först då kunde
begynna.**) Treårstionden upbars under år 1351 af den
bekanta Johannes Guilaberti (Jean de Guilbert), hvars
mångåriga verksamhet i norden vid denna tid begynner.
Samtidigt hade konung Magnus Eriksson anhållit hos
påfven om understöd till sitt stora krig mot de ännu
hedniska Ryssarne. Med anledning häraf och för att tillika skaffa
sig sjelf en behöflig inkomst, underrättar påfven under den
14 Mars 1351 den svenska och norska clerus, att han
"efter öfverläggning med cardinalerna" hade beslutat utskrifva
en tionde af alla kyrkliga inkomster i dessa båda riken
under 4 år, räknadt från den 2 Febr. 1352, till lika delning
mellan den påfliga cameran och konung Magnus.
Det är interessant att gifva akt på det olika sätt, hvarpå
dessa dryga skatter tillkommo. I början fattades besluten om
dem på allmänna kyrkomöten, der de särskilda ländernes
clerus var, eller kunde vara, representerad ; så länge hade
gärden åtminstone skenet af bevillning. Men småningom böljade
påfven att af egen myndighet, sedan han endast hört
cardi-nal-collegiets yttrande, lägga en sådan skatt än på hela
christenheten, än på ett visst land. Samtidigt återkommo dessa
kraf allt oftare, ehuru hvarje hopp om uppnåendet af det
ursprungliga målet, det Heliga Landets återvinnande, för
längesedan försvunnit.
Men äfven från en annan sida betraktad är denna tionde
af interesse för oss. Vi se här det första exemplet i Sverige
på förmögenhetsskatt i stor skala. Nästan alla borgerliga gär-
*) S. D. 4: 327 not., 413, 470.
**) S. D. 5: 194 not, 518; Celse "Bullarium" 1: 122. Munch
Hist. 5: 450.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
