- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / 1870 /
213

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Oscar Montelius: Sveriges skattskyldighet under Rom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVERIGES SKATTSKYLDIGHET UNDER ROM.

213

den katholska tron, som i synnerhet i Italien anfölls af
rebeller och kättare."*) Dessa strider härledde sig dock till
en stor del från de förvecklingar, i hvilka påfven såsom
verldslig furste råkade.

Erkebiskopen af Upsala, hvilken ännu stod under den
Lundensiske kyrkans primat, måste till den påfliga cameran
betala en mycket dryg lösen för gallium, äfven då han
mottog detta tecken till sin värdighet genom erkebiskopen i Lund.
Erkebiskop Olof, som blef väld år 1315 och invigdes af Esger
i Lund, erlade genom sitt ombud den 13 Oct. 1320 i
Avignon till den påfliga cameran i sådan lösen 500 floriner;
men emedan 94 floriner återstodo, hvilka ombudet icke kunde
betala, förelades honom att anskaffa denna summa före den 2
Febr. följande år, med hotelse af excommunication m. ra., om
det försummades.

Munch fann också i Rom ett qvitto af den 6 Febr. 1321,
hvari den påfliga camerarien förklarar, att erkebiskopens
ombud i rätt tid erlagt dessa 94 floriner. Olofs efterträdare erkeb.
Petrus fick betala, utom ungef. 590 floriner till påfveus camera,
en nära lika stor summa till cardinal-collegiet. Det är
möjligt, till och med troligt, att äfven de två första under
1300-talet valda erkebiskarne i Upsala erlagt sådana afgifteter till
nämnda collegium; men emedan vi icke ega några qvittenser
derom, har jag i den här ofvan meddelade öfversigten
upptagit lösen för hvarderas pallium till allenast 594 floriner.

Erkebiskopen uppbar af sitt stifts presterskap en ganska
betydlig hjelp för denna pallii-lösen. Man har ännu i behåll
fördelningen af dessa bidrag på de särskilda kyrkorna.**)

Efter midten af 1300-talet finna vi flera exempel på att
äfven de andra svenska biskoparne fått lösa sina fullmagter i
Rom med rätt ansenliga belopp. Så finnes ännu i riksarkivet
ett qvitto af den 29 Jan. 1382, som visar att biskop Thordo
i Strengnäs för detta ändamål erlagt 133 floriner till påfvens
camerarius. ***)

Men utom dessa utgifter, hvilkas belopp vi åtminstone
approximativt kunna beräkna, förorsakade beroendet af Rom
en mängd andra omkostnader för Sverige. Utrymmets
knapphet tvingar oss att endast i korthet omnämna de förnämsta.

Erkebiskopen i Upsala var skyldig att sjelf eller genom
ombud åtminstone hvart tredje år besöka det påfliga residenset
då det befann sig norr om alperna. Öfver det rigtiga full-

*) Munch "Pavelige Nunt." s. 88.

**) S. D. 3: 237 och 5: 236.

***) Jfr Munch Hist. 5: 350, 546.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 4 16:12:56 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1870/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free