Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - C. af Wirsén: Skönliteratur - Runebergs samlade skrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224 SKÖNLITERATUR.
Smak" samt i "En anmärkning om konstnärens förhållande
till naturen". Med poetiska üoskler bedrifves ett skoningslöst
gäckeri i försöket till en naturalhistorisk beskrifning öfver
den poetiska örnen; en träffande qvickhet nedslår här
mördande på åtskilliga ur svenska literaturen uppsökta offer, bland
hvilka dock några finnas, mot hvilkas falska licentia
granskaren möjligen kunde varit mera fördragsam med afseende
på allt det goda de åstadkommit. Tegnérs lysande namn
förekommer äfven här med klander omnämndt. I "Projektet
till en poetisk förening" är det den bålstora "nordiskheten",
som skämtsamt behandlas, och ett litet mästerstycke är här
beskrifningen på huru "Nordens kraft kämpar med
nordanvinden". I en recension öfver Freja tuktas Dahlgren för sin
yra och obesvärade vårdslöshet med mening och yttre form.
Denna recension torde dock höra till dem, hviika ega en
blott temporär betydelse, och den hvarken vill eller kan vara
en kritik af hela Dahlgrens i så många afseenden utmärkta
diktareverksamhet.. Pen är tillika alltför uttänjd.
Märklig för sin tid är äfven artikeln om Sveriges nu
gällande poetiska literatur. Efter att hafva omnämnt
sällskapet Pro Joco och dess helsosamma inverkan på sin tids
förhållanden, samt efter att hafva med loford anfört en af de
betydelsefullaste uppsatserna i Polyfem, öfvergår förf. till en
undersökning af tillståndet inom Sveriges vitterhet, hvarvid
hans omdömen icke alltid äro de fördelaktigaste. Medgifvas
bör, att Runeberg i mycket har rätt: förändringarna och
reformerna blefvo sannerligen ej allt hvad de lofvade, och äfven
mot de ypperste kan mycket vara att anmärka med afseende
på såväl hela den poetiska rigtningen som enskilda
biomständigheter. Men af omdömet öfver Tegnér kunde dock mycket
afprutas. Sannt, att den Teguérska poesien ofta i lätt fart
endast spelar på ytan af tingen; sannt, att hon stundom mera
framvisar bildernas skimrande demant-stål än bildens rena
fägring. Men härmed är icke allt utsagdt om Tegnér. En
hänförande sångarenatur med sitt djup likaväl som sin
ytlighet, skiftade han — vill det synas oss — mellan "akademism"
och en Byronisk romantik, på samma gång han stundom drogs
öfver till antiken och uppfångade dess ande eller till foster-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
