Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - H. Hildebrandsson: Naturkrafternas förvandlingar. III—V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248 <
NATURKRAFTERNAS FÖRVANDLINGAR.
temperaturen af en kilogramm vatten frän 0° till 1° C., måste
ej mindre än 425 kilogrammeter arbete tillintetgöras. De
sednare ännu noggrannare arbetena af Tresca och Laboulape
gåfvo för en kalori 433 k. m. Hirn fann såsom det
sannolika medelvärdet ur en stor mängd olikartade försök 432 k. m.
och Edlicnd har genom sina undersökningar öfver
temperatur-variationerna vid metalltrådars sträckning, hvilka försök utan
tvifvel höra till de finaste, som i denna rigtning blifvit utförda,
funnit värdet 434 k. m. Denna samstämmighet i slutresultatet,
till hvilken olika experimentatorer kommit på de mest olika
vägar, och det oaktadt dessa försök, på grund af de
mångfaldiga svårigheter och pertubationer, som man har att
öfvervinna, äro bland de aldra svåraste, denna samstämmighet är
en säker borgen för rigtigheten af våra ofvanstående
resoune-menter, och vi kunna således med full säkerhet påstå, att det
värme, som genom förlust af arbete eller lefvande kraft
utvecklas, står under alla omständigheter i ett konstant
förhållande till den förbrukade arbetsmängden. Den arbetsmängd,
som svarar mot en kalori, eller värmets mekaniska
eqviva-lent, antaga vi enligt Trescas och Laboulayes bestämningar
lika med 433 kilogrammeter. Om således en oelastisk kropp
vägande 433 klgr. faller från en höjd al en meter mot ett
fixt underlag, så utvecklas genom stöten en värmemängd, som
är tillräcklig till att höja temperaturen hos 1 klgr vatten 1° C.
Vi må nu äfven betrakta det omvända fenomenet, eller
värmets förbrukning, då en kropp förrättar ett mekaniskt
arbete. Om luften sammantryckes i ett kärl, t. ex. i kolfven
af en luftbössa, så förbrukas dertill mekaniskt arbete och den
sammanpressade luftens temperatur stiger. Om man deremot
låter en sammanpressad luftmassa vidga sig och dervid skjuta
framför sig en belastad kolf, så förrättar gasen ett arbete och
dess temperatur sjunker *). Att temperatursänkningen i detta
fall just beror på det af gasen förrättade arbetet och ej på
*) Såsom ett exempel härpå kunna vi citera det bekanta
fenomenet att ett gevär upphettas betydligt mera om man
skjuter med löst krut än om man skjuter skarpt. I det sednare
fallet förrättar nemligen krutgasen ett arbete i det att den sätter
kulan i rörelse, och dervid förbrukas en viss mängd värme.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
