Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - H. Hildebrandsson: Naturkrafternas förvandlingar. III—V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
volymen alldeles proportionelt mot temperaturen
(Gay-Lussacs lag)[1]. Det är klart att då så är, kunna ej molekylerna
utöfva någon märkbar inverkan på hvarandra, ty denna måste
i så fall vara beroende af molekylernas ömsesidiga afstånd,
d. v. s. af kroppens volym, hvilken således ej kunde vara
beroende endast af det yttre trycket och temperaturen. Vid
de ofvan citerade experimenterna för bestämmandet af
värmets mekaniska eqvivalent har det således i alla de fall, då
man ej experimenterat med fullkomliga gaser, varit nödvändigt
att eliminera det inre arbetet. Detta låter sig göra på det
sätt att kroppen underkastas en s. k. cirkelprocess, d. v. s.
kroppen bör vid slutet af experimentet åter befinna sig i exakt
samma tillstånd, som vid dess början. Det är tydligt att
kroppens molekyler i så fall åter kommit i samma läge till
hvarandra och hvilken värmemängd, som i första delen af
experimentet vunnits eller förlorats, bortgår eller återfås i
sednare hälften af detsamma. Ett exempel på en sådan
cirkelprocess hafva vi redan betraktat vid ångmaskinen.
Vattnet, som från kondensatorn föres till ångpannan, förvandlas
der i ånga och upptager dertill en stor mängd värme. Den
bildade ångan upphettas ytterligare, verkar på pistonen och
går derefter tillbaka till kondensatorn, der den åter ger ifrån
sig sitt värme och förvandlas till vatten af samma temperatur
som vid processens början. Det enda värme som försvunnit
är det som blifvit förvandladt i yttre arbete, allt under
förutsättning, att intet går förloradt genom strålning eller
ledning, eller öfriga ofullkomligheter hos maskinen.
Vi vända oss nu till en ny klass af företeelser, eller de
kemiska fenomenerna. Kemien har länge varit ansedd för en
fullkomligt sjelfständig vetenskap. Med fysiken har den väl
länge haft flerfaldiga beröringspunkter, men med den rena
mekaniken har den ej haft något att skaffa. Så är ej längre
fallet. Sådana män som Favre och Silbermann, Berthelot
m. fl. hafva sökt att tillämpa lagen för den lefvande kraftens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
