Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - H. Hildebrandsson: Naturkrafternas förvandlingar. III—V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244 NATURKRAFTERNAS FÖRVANDLINGAR.
hoppas, att det varit tillräckligt att gifva läsaren af denna
Tidskrift en inblick i den riktning de fysikaliska
undersökningarna på senaste tiden tagit. Vi hafva sett, huru de
skenbart mest olika naturkrafter öfvergå i hvarandra, och huru
dessa öfvergångar alltid ske i eqvivalenta förhållanden.
Likasom kemien • bevisat, att materien i universum år en
konstant qvantitet, ehuru den i olika föreningar kan
framträda i de mest vexlande skepnader, så har vår undersökning
ledt till det resultat, att äfven den lefvande kraften, eller
arbetet i universum,. är en konstant qvantitet, ehuru den
låter förvandla sig till flera s. k. naturkrafter.
Se vi nu slutligen till, huru det under denna
förutsättning går med möjligheten af ett perpetuum mobile, så är lätt
att inse, att detta är och förblir en orimlighet. Om nemligen
ett system af kroppar, (en maskin), förflyttas ur ett visst läge
i ett annat, så erfordras åter ett precist lika stort arbete i
motsatt led för att återföra detsamma i det första läget,
kraften som verkar må vara densamma, eller en annan. Men
nu går alltid vid hvarje rörelse mellan olika kroppar en viss
mängd arbete förloradt för den åsyftade verkan, d. v. s.
förvandlas i en annan form, vanligen värme, och det som
återstår vid första periodens slut är således alltid mindre än hvad
som behöfves för att under den andra perioden återföra
systemet i sitt ursprungliga läge.
V.
Innan vi sluta må vi nu kasta en blick på källan till
all rörelse och allt lif på jorden. Hvarifrån kommer nu detta?
Vi svara: "från solen!"*) Solen sänder oss i sina lysande
och värmande strålar oupphörligt ett ofantligt förråd af
lefvande kraft. De noggranna mätningarna af Pouillet hafva
visat att den värmemängd som solen sänder till jorden under
loppet af ett år vore tillräcklig att smälta ett islager af 30,89,
eller nära 31 meters tjocklek, som omgåfve hela jordklotet.
Hvarje qvadratmeter erhåller nemligen per år i medeltal
2,318,157 kalorier. Förvandladt i arbete blir detta för hela
jorden ej mindre än 217,316,000,000,000 hästkrafter, d. v. s.
543 milliarder maskiner, hvar och en af 400 effektiva hästars
kraft arbetande natt och dag! Hvart tager nu hela detta
*) Se härom F. E. Björlings intressanta skrift: Solen, Fyra
populära föreläsningar. Halmstad 1869, samt A. Guilltmin:
Le Soleil, Paris 1869. I dessa båda förtjenstfulla, populära
skrifter finnes sammanfördt allt det vigtigaste af äldre och nyare
arbeten öfver solen, dess beskaffenhet och betydelsé för såväl
vår jord, som de öfriga planeterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
