Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Y. S.: Är den Boströmska filosofien eklektisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200 ÄR DÄN BOSTRÖMSKA FIL030F1EN EKLEKTISK?
väsendtligt förhållande till det reala. Derigenom skola de
blifva förenliga med hvarandra. Den enhet, i hvilken båda
ingå, kallas motsättningsenhet. Hon betecknas äfven såsom
den absoluta subjektivitet, som är motsatsernas verksamma
enhet, och som blott i sitt nödvändiga och ursprungliga
förhållande tili siu motsats eger verklighet. En ren ande är
sålunda blott en abstraktion och kan derföre icke egä någon
verklighet. I öfverensstämmelse med denna sin åsigt vänder
sig förf. icke blott mot kristendomen såsom en abstrakt
spi-ritualism, utan äfven mot andra åsigter, som på ett eller
annat sätt sökt fatta och fasthålla den rena och fullständiga
verklighetens begrepp och antagit den andliga verkligheten
svara mot detta begrepp. Det blifver enligt honom icke
Plato, utan Aristoteles, som mest af alla grekiska filosofer
höjer sig upp öfver den grekiska verldsåsigten och hänvisar
på en högre åsigt. Det är icke den förres lära om den
ide-ela verkligheten såsom en både ren och fullständig verklighet,
utan den senares förklaring af blifvandet såsom en utveckling
från möjlighet till verklighet, som betecknar den höjdpunkt
öfver hvilken den grekiske filosofen icke förmådde lyfta sig,
men från hvilken man har en utsigt till en ny och högre
form af filosofi, grundad på en högre verldsåskådning än den
grekiska. Icke ens i idealismens renhet står Plato öfver
Aristoteles, utan den sednare är såvida idealist i högre
mening, som han har vissheten om det ideellas makt, som
bibehåller dess art midt i feuomeuernas verld, i förbindelsen
med det andra, som utgör dess motsats. Äfven vid
betraktandet af de yngsta filosofiska åsigterna visar förf. samma
uppfattningssätt. Ett idealistiskt system förefaller honom lika
omöjligt som ett realistiskt. De idealistiska försöken stanna
i bästa fall vid eklekticism. Sådant finner han äfven
förhållandet vara med Boströms filosofiska åsigt.
Med anledning af dessa omdömen om åsigter, som ansetts
såsom rent idealistiska, framställer sig den frågan, om dessa
måste afstå från-sitt yrkande, att en ren och fullständig
verklighet måste finnas såsom grund för den relativa och
ofullständiga verkligheten. Den första anmärkning vi rörande denna
fråga hafva att göra, är den, att man just i motsatserna inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
