Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Y. S.: Är den Boströmska filosofien eklektisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292 ÄR DEN BOSTpÖMSKA FII*0aQFI3N EKLE&TI8K ?
Men har na Boström, då han från idealistisk ståndpunkt
försökte komma till en filosofisk verldsförklaring, gjort sig
skyldig till eklekticism? , Förf. har icke ens antydt, hvari det
eklektiska i Boströms lara skulle hpstå. Vi kunna derföre
icke genom vederläggning af något. argument besvara frågan.
Deremot kunna, vi i några punkter göra en jemförelse mellan
förf. och Boström med afseende på eklekticismen. Boström
angifver enkelt och otvetydigt sitt filosofiska systems princip.
Det är sjelfmedvetandet. Förf. angifver sin princip såsom
idealt-real eller såsom motsättningsenhet. Han har sålunda
en princip, hvars momenter äro hemtade från två olika håll.
Boström säger allt vara former , af lif och sjelfmedvetande och
gifver derigeLom tillkänna, att. ban fattar allt uren enda
synpunkt. Förf. måste se det än från realitetens synpunkt,
än från tankens. Boström ,vet icke af någon annan
verklighet än personer och deras bestämningar. Förf. måste hafva
tvänne sammanbragta sferer af verklighet. För Boström är
den fullständiga verkligheten, icke något annat än den rena
verkligheten eller sjelfme4petømdet tänkt i sin fullständighet
såsom absolut person. För förf. åter måste den fullständiga
verkligheten vara en syntes af tvenne olika slag af verklighet.
Boström har försökt att till full Jconsequens utföra den
idealistiska åsigt, som från Kant fortgått och utvecklats genom
hans efterföljare. Förf. har k$nt sig manad att upptaga de
båda motsatta tendenserna, den idealistiska och den realistiska
för att sammanställa dem med hvarandra. I det sist anmärkta
förhållandet finna vi den egentliga grunden till de eklektiska
dragen hos förf. Då man i sjelfva principen upptager tvänne
motsatta åsigter, måste hela utvecklingen komma att lida af
dessa motsatta åsigters divergens.
Den sist behandlade frågan blifver likasom mången
annan af förf. besvarad helt annorlunda, än vi skulle vilja se
henne besvarad. Våra åsigter skilja sig i mycket från
hvarandra. Här är icke tillfälle att ingå i någon pröfning af de
omfattande undersökningar, som förf. inom det
historiskt-filoso-fiska området anstält. Det må dock tillåtas oss att betyga
vår aktning för det allvarliga intresse, de vidsträckta studier och
den trägna forskning, hvarom förf:s arbete så otvetydigt vittnar.
__Y. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
