Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
313 SVEN8K HÄFDATECKNING.
I sammanhang härmed ytterligare en anmärkning af vigt!
Förf. prisar ofta, att alla stånden voro likberättigade, att
ofrälsestånden (utan att något bland dem undantages) hade
grundlags-enligt samma rätt som adeln (t. ex. sid. 24, 74, 90) och säger,
att bondeståndet "i allmänhet hade fjerdedelen i riksdagens
beslutande magt" (sid. 54) — och detta, oaktadt bönderna voro
uteslutna från all delaktighet i sekreta utskottet, hvilket
under riksdagen icke blott beredde de vigtigaste ärenden, utan
ock med ständers rätt afslutade många de allravigtigaste,
såsom utrikes ärenden, statsregleringen, försvarsärenden och
bankens angelägenheter — och likaledes voro uteslutna från
all delaktighet i valet af rådsherrar, hvilkas pluralitet mellan
riksdagarne regerade landet. — Att förf. ota dessa
förhållanden ej varit okunnig är klart och han har ock på annat
ställe omnämnt dem.5)
Förf:s tanka om skälen, hvarföre bondeståndet under hela
frihetstiden blef uteslutet från sekreta utskottet, mot
"regeringssättets anda", som lärer hafva fordrat, att detta stånd
skulle vara "likberättigadt" med de andra, är egendomlig nog,
äfven genom det sätt, hvarpå den blifvit uttryckt (sid. 241):
"Att dessa skäl bestått i någon egennyttig beräkning, en mot
alla tre (högre) stånden så skymfande förklaring, kan icke
antagas 6)–– Hufvudsakliga bevekelsegrunden kan icke hafva
varit någon annan än deras öfvertygelse om bondeståndets
brist på förmåga att bedöma och behandla kinkigare stats-
skona ståndsintressen (sid. 118). Så förekomma äfven hos
Fryxell sanna anmärkningar, stridande mot hans egna oriktiga
påståenden. Härvid tvingas man ofta att tänka på det bekanta:
det sanna är icke nytt o. s. v.
5) Ledamöter af bondeståndet hade vid riksdagarne 1741
och 1742 blifvit i särskild beräkning inkallade i sekreta
utskottet, hvardera gången blott för att deltaga i vissa särskilda
ärendens behandling. Fryxell framställer detta (38. 69) så, som om
bondeståndet da till följd af författningens grundtanke
derstädes fått plats, och trakterar med det alldeles grundlösa
påståendet, att ståndet, hvarest — liksom ofta i andra stånd —
åtskilliga stämplingar och oordningar 1746 föreföllo,.."af sådan orsak
blef omigen uteslutet" ur sekreta utskottet. — Ännu 1772 måste
ståndet förnya sin så ofta afslagna begäran om delaktighet i
sekreta utskottet och författningens påstådda "grundtanke’4 hade
ännu ej blifvit realiserad.
6) Att ett stånd för att bibehålla sin egen betydenhet söker
hålla ett annat tillbaka, är dock ingenting oerhördt. En sådan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
