Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5—6 - Niklas Tengberg: Svensk Häfdateckning (Fryxells Berättelser)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 VEN SK HÄFDATECKNING.
347
Med den trettiåttonde delen hafva vi redan, di fråga
var om statsskicket, mycket sysselsatt oss och skola derföre
blott påpeka några få fel af rätt betecknande art.
38.57 säges, att år 1747 infördes den namnstämpel,
hvars användande sedermera (från 1756) fick så stor
betydelse. Beslutet 1747 innebar dock blett ett medgifvande,
att den gamle konungen för beqvämlighets skull kunde få
bekräfta flera regeringsbeslut på en gång genom att
underteckna en öfver dem upprättad lista, hvarefter sedermera en
stämpel med hans namn begagnades vid expedierandet. År 1756
beslöts deremot, att namnstämpel skulle begagnas, då
konungen ej ville bekräfta ett rådsbeslut och vägrade underteckna
detsamma. Det förra är således blott en beqvämlighetsåtgärd,
det sednare deremot betecknar konungamaktens fullkomliga
tillintetgörande, såsom det consequent följde ur 1720 års
regeringsform. Båda besluten hafva med hvarandra intet att göra.
"38.162 säges: Finland hade böljat hemta sig efter Cørl
XII:s krig, då det 1742—43 ånyo öfversvämmades af fienden,
utplundrades och nedsänktes i elände. Såsom bevis på detta
elände anföras bland annat: "Ordinarie räntan, som 1739
steg till 430,000, gaf år 1744 blott 301 "(märk trehundraen"),
år 1745 blott 6,000, 1746 blott 37,000 oeh hade 1749 ej
hunnit återuppstiga högre än till 103,000 — allt daler
silfvermynt." I sanning! enligt dessa uppgifter synes Finland
närmast efter kriget hafva varit nästan Öde. Lyckligtvis berodde
emellertid sjunkandet i ordinarie räntans afkastning ej på en
motsvarande nöd, utan helt enkelt derpå, att Finland för att
lättare repa sig efter krigets lidanden genom ett kongl, bref
af den 9 Nov. 1743 fått befrielse från, bland annat, denna
räntas erläggande under tre år, en befrielse som dock efter
flera underhandlingar med innevånarne efterhand i mycket
inskränktes. Till en del såsom följd af dessa underhandlingar
blef emellertid för de flesta af Finlands innevånare halffrihet
Men var det då icke rådets pluralitet, som allena egde utfärda
en sådan proklamation i konungens namn, och sutto ej i rådet
iust de thronföljarens anhängare, som beskylldes lör dessa
stämplingar? ! — Det ser ut, som dessa beslutit sjelfva förneka
stämplingar, som de ej kunjle försvara. K. Freariks fredskärlek ocli
ovilja betydde föga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
