Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 5—6 - Han Forssell: Tyskland, Frankrike och Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
388 TYSKLAND, FRANKRIKE OCH SVERIGE.
system, som uppehölls före 1789, var alliansen mellan Sverige
och Frankrike en följd b&de af traditionerna och af den då
rådande balansen i Europa. Men hon stod också i ett
olyckligt samband med den svenska eröfringspolitik, hvarur hon
utgått, och hon behöll denna sin krigiska karakter ännu
långt fram i det tidehvarf, då Sveriges naturliga politik
blifvit att blott eröfra sig sjelf. Emellertid egde Frankrike då,
åtminstone före Ludvig XV, en styrelse, som kunde gifva någon
garanti för alliansers bestånd. Men revolutionen gör äfven
häruti en förändring, och det gamla Svensk-Franska
allianssystemet får sin snöpliga ändalykt i Tilsiterfreden. Finlands
förlust torde vara det vigtigaste minne Sverige har i behåll
af detta system. Sveriges politik har sedan dess varit
naturligen hänvisad på "vestmakterna", men det var en
omständighet, som alltid måste göra särskildt Frankrike till en
oberäknelig bundsförvandt, och det var dess regerings ovisshet
om en morgondag. Äfven i detta hänseende synes oss derför
vårt förhållande till Frankrike hafva varit af sådan art, att
vi icke på förhand kunde vara dömda att obetingadt ansluta
oss till dess intressen.
Sådan har, efter vårt förmenande, den politiska ställning
varit, som natur och historia oss anvisat, och som vi icke
utan brott mot natur och historia kunna förneka. Det är
den ställning vi intagit och måste intaga i lugna och fredliga
tider, och det fans sålunda all möjlig presumtion för att, vid
en utbrytande strid mellan dessa bägge folk, våra tankar och
känslor skulle följa den riktning, som natur och historia
utstakat. Återstår att se, om tillfälliga politiska
förhållanden härutinnan kunnat göra någon ändring. För att här
hålla tankarne i samma riktning, som de hittills hafva följt,
skola vi till en böljan försöka att för ett ögonblick utstryka
året 1864 ur vårt minne.
Vi erinra oss då först, huru opinionen inom vårt land
för icke mer än ett tjugotal af år sedan med temligen stor
enhällighet önskade ett fritt Tyskland välgång — och lycka
till enighet Man beklagade, att ett folk af så mycken
andekraft och materiel styrka skulle hållas i ett tillstånd af
politisk splittring och svaghet; man förespådde deraf olycka och
förderf, och man var helt visst icke i någon den ringaste mon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
