Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARB etAREPRÅGAN.
473
utbrutit, arbetets unionism blifvit krossad mot kapitalets. Men
det är dock lätt insedt, att i dessa slags koalitioner
kapitalet har att kämpa mot otaliga svårigheter, att äfven dess
sjelfvalda overksamhet ålägger det uppoffringar, hvilka måste
blifva allt odrägligare, i samma mon industrien oftare
bedrifves med upplånadt kapital, samt dess ingångna
förbindelser blifva talrikare och mera betydande. Också vittnar
erfarenhoten å andra sidan, att dessa offer varit tunga nog att
låta kapitalisterna endast med stor motvilja tillgripa sitt stora
kraftmedel, sitt lock-out, och att de båda motståndarnes
ömsesidiga krigsrustning i främsta rummet ökat deras aktning
för hvarandras styrka, samt gjort dem mera benägna att före
tillgripandet af vapen moderera sina fordringar eller
undersöka hvarje möjlighet att gå motpartiets till mötes. Med
känslan deraf, att striden, en gång börjad, måste blifva
kostsam och långvarig, har äfven känslan af ökad ansvarighet för
dess begynnande utan nödtvång blifvit starkare, och följden
deraf har blifvit, att under det arbetarnes unionism
utvecklat sig och omfattat allt större massor samt å andra sidan
kapitalet med allt fastare förenad kraft sökt skydda sina
intressen, hafva arbetsinställelserna icke blifvit talrikare, men
väl önskan om en fredlig uppgörelse af tvistefrågorna
lifligare, hvilket ledt dels till undvikande af hvaije öfverdrifven
eller med produktionens framgång oförenlig fordran, dels, och
bland annat, till inrättande af förlikningsdomstolar,
sammansatta af arbetsgifvare och arbetare, för att på billigt sätt
sammanjemka intressena och i godo tillfredsställa rättvisa
anspråk.
Den andra invändningen, att arbetsföreningarna i följd af
de ekonomiska lagarnes orubblighet icke kunna på något
konstant sätt höja arbetarens aflöning eller i allmänhet förbättra
hans ekonomiska ställning, förtjenar mera afseende, emedan den
föregifver sig ega till stöd vetenskapen sjelf. Arbetslönen,
säger man, bestämmes å ena sidan af tillgången å
arbetssökande och å den andra af tillgången å ledigt kapital, och om
arbetets pris stegras öfver det naturliga och nödvändiga
belopp, som af dessa lagar åsättes detsamma, så minskas
kapitalistens vinst, hvilket åter förringar kapitaliseringsförmågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
