Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - H. Annerstedt: Något om våra jernvägsbyggnader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
536 SÅGO! OM VÅRA JEBNVÄGSBYGGNADER.
Likaså kan staten, när kan bestämmer sig för en viss
summa till en viss bana, aldrig vara säker, att ej samma företag
kunnat genomdrifvas med mycket mindre. Så vidt jag kan
inse, neutraliserar man härigenom konkurrensen mellan
kapitalisten och entreprenören, och hindrar dem i deras
operationer; de som dock bättre än andra kunna taga reda pä alla de
olika intressena, bringa dem till lif och få dem att
samverka. Skulle det nu föreliggande förslaget till
bananläggningar gå igenom, så skulle utan tvifvel omsorgen att få
do nya banorna till stånd komma att falla på de lokala
korporationerna af ett eller annat slag, landsting, socknar
och städer; de hufvudsakliga kapitalerna skulle komma att på
ett konstladt sätt framtvingas å dessa orter. Utom att sjelfva
sättet att gå tillväga är klumpigt, är det enligt min
åsigt alldeles oegentligt, att menniskor skola befatta sig
med saker som de ej förstå, och draga kapitaler från sin
rörelse. Yi behöfva egna all vår omsorg och alla våra medel
åt vårt eget arbete; andra linnas, som ej hafva rum för sitt
arbete och kapital inom eget land, utan måste söka sig
andra fält för sin verksamhet, och som just äro vana vid
företag af detta slag; låt dem söka sig hitl
Det synes, i få ord sagdt, vara omöjligt att tillgodogöra
sig alla de medverkande intressena, om staten skall på når
got sätt direkte ingripa i jernvägsbygnader eller bestämma
öfver dem; och endast af detta skäl vore det önskligt, om vi
för framtiden upphörde att fortgå på denna väg, ty vi behöfva
mer än väl anlita alla de krafter inom och utom landet, som
kunna stå oss till buds. Man vill invända, att staten har
en öfverlägsen förmåga att åstadkomma stora företag, som ej
finnes hos enskilda, och som bör begagnas; men vi böra
betänka, att denna förmåga består just i alla våra enskilda
förmågor tillsapamantagna, och att det finnes andra utvägar
att samla oss i större eller mindre föreningar till arbete, än
just att mota ihop oss som boskap genom ett riksdagsbeslut.
I ett hänseende har dock staten onekligen
öfverlägsenhet öfver hvilken enskild förening som helst, en styrka som
under närvarande förhålländen den enskilda företagsamheten
svårligen kan ernå, och det är i afseende å krediten. Denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
