Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - J. A. Hazelius: Vårt försvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅRT FÖRSVAR.
3
Efter de uppmaningar, som från landets alla tldpiugar stälts
till regeringen, att inför stundande riksdag framlägga förslag till
försvarsverkets ordnande, har man hopp om, att dessa skola blifva
omfattande och fullständiga, samt att ingen tvekan skall r&da att
inför landet framlägga de oundgängliga kostnaderna för de
oundgängliga behofven. Hitintills har regeringen för sin skygghet att
framlägga dessa behof kunnat förebära en ursäkt uti farhogan och
obehagen att ej hos riksdagen vinna tillmötesgående bifall. Detta
bör numera ej kunna befaras, öfvertygelsen om behofvet af ett
verkligt försvar, samt att ett sådant måste betalas med hvad det
kostar, är numera så allmän och stark, att äfven de för
försvarsverket mest obenägne riksdagsmän måste öppna sina ögon och gifva
med sig. Den sanningen måste uttalas och uttalas högt, äfven
med äfventyr att höras i de vådliga väderstrecken öster och söder,
att i närvarande ögonblick är af alla Europas land Sverige det
mest försvarslösa. Men hon måste uttalas för att intränga i hvaije
medborgares bröst.
För att vittna detta behöfver man eg uppräkna åtskilliga
vigtiga försvarsverkets brister, utan blott hålla sig till en enda stor, som
under närvarande krig blifvit för alla i ögonen fallande. Vi hafva i
egentlig mening ingen krigshär. Ty ej nog ofta kan det flere
g&nger sagda upprepas, att våra indelta och värfvade fottrupper
antingen de, bildande en ständig styrka under vapen, qvarstå i
sitt Därvarande skick, eller undergå förändringar i följd af den
nya beväringslagen grunder, dock i anseende till sitt ringa antal
icke utgöra någon armé, utan endast en stam, hvilken ej blifver
krigshär förr än genom allmänna beväringens tillkomst. Vår
be-våringsstyrka är eller rättare bör vara så stor, att då ur vår
stam-trupp till fots uttages behöfligt antal för att fullständiga behofvet
af underofficerare, korporaler och vicekorporaler, står endast ett
ringa antal egentlige stamsoldater åter. Denna grundsats, att våra
i fred underhållna trupper icke äro att anse såsom en armé utan
endast såsom stam, måste nödvändigt fasthållas, för att reda
begreppen och göra det klart, att det först är vår beväring, som
gifver oss en armé. Hon är således icke en förstärkning till
armén, utan utgör sjelfva armén och bör derföre också dertill
bildas. Vill man hellre kalla henne en folkbeväpning, så är detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
