Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
våbt föbsvab.
i fråga, kunna icke vänta, att de äro så artige, att rätta sin styrka
efter v&r. Det är en urmodig ridderlighet. Vi kunna visserligen
icke rätta v&r efter deras. Det.vore en orimlig grundsats. Ty
fysiken känner intet medel att förvandla en man till tvä, tre eller
fem. Krigshistorien känner visserligen sätt att genom rörelsernas
snabbhet och annan strategisk fintlighet fördubbla sin styrka, vara
stark, der fienden är svag o. s. v. Men skickligheten är icke en
medgifven rätt, hemfallen åt den svage. Den starke kan äfven
vara skicklig. Regeln för en svagare stat, som vill vara
sjelfständig, kan således endast vara, att hans stridskrafter äro så starka
han förmår, öfvertygelsen om sin förmåga, ifall han om henne
tviflar, vinner han genom jämförelsen med hvad en annan, under
samma omständigheter, förmår. Vi hafva ett godt sådant föredöme.
Schweiz, .också liggande mellan stormakter, uppsätter i sin linie
och reserv nära 6 °|0 af sin befolkning. Ehuru det har sin
neutralitet af sina grannar sig tillförsäkrad, anser det dock säkerheten
bjuda att underkasta sig en så utsträckt värnpligt för att göra
sin ställning aktad. Hvad Schweiz förmår, kan det icke vara något
tvifvel om att äfven vi förmå.
Värnpligtens åldersutsträckniug utgör den första grundsatsen
i den nya organisationen för vårt försvar.
Värnpligtens ovilkorlighet är den andra.
Man kunde tveka att påyrka den medborgerliga rättvisa, som
ligger i allas värnpligt, så länge man tviflade om tillvaron af den
allmänna tänkesättets lyftning, som ligger uti ett varmt omfattande
af denna upphöjda grundsats, och så länge man trodde honom möta
motstånd äfven hos den talrika klassen af mindre bemedlade, som
i friköp från vapenpligten sett en länge egd och värderad fördel
att få qvarstanua i innehafd verksamhet; men så snart, såsom nu
synes vara händelsen, tänkesättet lyft sig till den medborgerliga
högsinthet, att både de förmögnare och de mindre bemedlade, alla,
som ega något, vilja gälda samma blodskatt till fäderneslandet, som
de, hvilka ega intet, så är det klart, att detta tänkesätt måste
med glädje mötas och helsas, och att vårt krigsmanskaps
anskaffning ej kan hvila på bättre och mera medborgerlig grundval. Men
rättvisan och den deraf härledda sinnesstämning klasserna emellan,
som visserligen här är den vigtigaste grunden, är dock icke den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
