Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NAPOLEON DEN 1:8TB OCH PBAN8KA REVOLUTIONEN. <59
nom Böka upplysning; Lucien Bonapartes voro intet annat ftn
en djerf sjelfpanegyrik, Louis Bonapartes "Documents
histori-ques sur le gouvernement de la Hollander voro ett försök till
sjelfförsvar och innehöllo såsom sådana åtskilliga utan tvifvel grundade
beskyllningar mot kejsaren, men några vigtiga dokumenter och bref
synas de icke innehålla, och i de punkter, der Louis’egna lidanden
ej komma i fråga, äro de såsom allt annat af slägten; kejsaren
kallar dem i sitt testamente "en pamflett" och meddelar Louis sin
förlåtelse. — De vigtigaste af denna tids publicerade anteckningar
torde vara St Cyrs, Fains, Jominis, Gohiers, Gaudins,
Ouvrards, och främst af alla måhända Pelets de la Lozère
"Opinions de Napoleon" (1833) hvilka länge voro den bästa
källan för kännedomen om Napoleon såsom administratör. Pelet hade
varit Conseiller d’État under kejsaren.
Härutinnan har nu emellertid ander de sista tjogofem åren
försiggått en ofantlig förändring, och det först och främst
inom Frankrikes literatur. Anteckningarna af Napoleons samtida
hafva växt i antal och betydenhet. Urkundssamlingarne hafva
öppnat sina skatter för verlden, häfdatecknare hafva uppstått, som
med andra ögon sett händelserna och de handlande personerna.
I st&llet för de mestadels opålitliga eller obetydliga mémoirerna
från de första trettio åren efter Napoleons fall, framträda nu hvar
efter Minan vigtiga berättelser, anteckningar och brefsamlingar från
flera af deltagarne i de stora tilldragelserna. Marskalkarnes
lefnadsteckningar och brefsamlingar utkommo den ena efter den andra,
Gouvion St. Cyrs (1856), Soults (1854), Massénas (1849),
Mar-monts (1856), och om man också i dessa ej alltid finner hela
sanningen, stundom t. o. m., såsom i Marmonts beryktade
anteckningar, mången skef framställning, voro de dock vigtiga genom sina
redogörelser för krigen, Massénas isynnerhet genom de der
meddelade authentiska dokumenter. För krigshistorien skola vidare,
enligt kännares omdöme, Charras’ arbeten öfver 1813 års fälttåg
och öfver Waterlooslaget hafva gjort epok. — Finansernas skick
upplystes af Molliens värdefulla mémoirer (1845); intressanta
detaljer meddelade Miot de Melito (1858); för konsulatets och
kejsardömets förhållanden till kyrkan framlade Pressensé och nu senast
d’Haus son ville helt nya på archivstudier grundade] redogörelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
