Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Hans Forssell: Napoleon den I:ste och Franska Revolutionen. I. (Lanfrey: Napoleon I:s Historia; Barante: Nationalkonventets Historia)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
napoleon den 1:8tb och pban8ka revolutionen. < 61
I Tyskland har också ej blott den ephemera literaturen utan äfven
häfdateckningen upptagit Napoleons minne till behandling, och
såsom den historiska skolan i Tyskland just gått i spetsen för den
rent nationela utvecklingen, så har naturligtvis domen öfver
Tysklands store förtryckare icke kunnat blifva särdeles blid. Schlosser
torde väl varit den, som i detta stycke gaf taktslaget, då hans
lilla skrift "Zur Beurtheilung Napoleons"*) (1829) antagligen
innehöll samma uppfattning, som sedan genomgår hans bägge verk
öfver denna period af verldshistorien. Det bör, vid talet om
uppfattningen af Napoleons historia, icke förglömmas, att just denne
allmänt bekante häfdatecknare, hvars arbeten i stora upplagor gått
at öfver Europa, och som tillvunnit sig ett så högt anseende inom
den historiska vetenskapen, i alla väsentliga punkter framställor
den store kejsaren i samma ljus, som först på allra sista tiden
begynt uppenbaras för Frankrikes folk. Schlosser var också här
s&som öfverallt fullkomligt i jämnböjd med de framsteg, som den
vetenskapliga forskningen gjorde och besatt isynnerhet framför
Thiers det väsentliga företrädet att hafva kännedom om andra källor
än de fransyska. Tillika var, som bekant, hans politiska
stånd-pankt icke så uteslutande tysk-tysk, att hans åskådning derigenom
led någon stor skada; men hans omutliga rättskänsla, hons så ofta
tadlade "sittliche Entrüstung", som aldrig kunde tåla något mäklande,
voro naturligtvis, när det var fråga om en sådan företeelse som
Napoleon och hans system, ensamt, tillräckliga att åt
framställningen gifva skaplynnet af en lång anklagelseakt. Thiers och hans
eftersägare äro för honom endast oförskämda lögnare — Vid sidan
af Schlosser ställer sig äfven Qäusser i sin Deutsche Geschichte
1786—1815, som öfverskådar hela tidehvarfvet och stödd på
forskningar i archiver och vidsträckt kännedom om den dit hörande
literaturen, kastar mycket oväntadt ljus öfver Napoleons politik.
Andra mindre allmänt bekanta förf. såsom Wachsmuth, Beitzke,
m. fl. intaga samma ståndpunkt, och det betraktelsesätt, som hos
desse gör sig gällande, återfinnes äfven uti de många specialarbeten,
hvaraf Tysklands literatur öfverflödar.
*) Vi hafva tyvärr cj kommit i tillfälle att se denna uppsats, som
efter Häussers påstående haft stor verkan i Tyskland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
