Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Pontus Wikner: Om betydelsen af en Svensk öfversättning af Plato
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128 om betydelsen af en svensk öfversåttning af platon.
detta senare skett, kan det vara naturligt nog, att disharmonien
gör sig •gällande äfven utåt; och den utåtvända striden kan för en
tid komma en att glömma, hvar stridens innersta rot ligger; men
det är hvarken genom den utåtvända striden eller den utåtvända
stridens biläggande som den olycksbringande roten uppryckes, utan
dertill fordras ännu en till personlighetens allra innersta förflyttad
strid och en der tillkämpad seger.
Att vår tid har en sådan inre strid att i stort utkämpa, äfven
när de politiska förvecklingarna fått sin lösning, det kan icke gerna
vara fördoldt för någon, som har ögon att se med. Det är en
frihetskamp som förestår. Den menskliga kulturens
uppfostrings-arbete har blifvit fördt till en punkt, der frihetsbehofvet på ett
gripande sätt blifvit kännbart för den, som skulle uppfostras. Detta
borde icke innebära någonting öfverraskande. All mensklig
uppfostran går derpå ut att göra den uppfostrade till menniska, mon
frihet är menniskans väsen. Härom får den uppfostrade, derest
hans uppfostran icke totalt misslyckas, tämligen snart en
omedelbar inre öfvertygelse, som väl kan undanskjutas eller fördunklas,
aldrig vederläggas. Han vill då begagna sin frihet, han vill
bestämma sig sgelf. Denna stund af hans lif är i högsta grad kritisk.
Hon är kritisk i dubbelt afseende: för den uppfostrade och för
uppfostraren. När den förstnämde skall bestämma sig fritt, skall
han äfven nödvändigt bestämma sig i afseende på den frågan, hvad
det egentligen vill säga att bestämma sig fritt, och hvari den sanna
friheten egentligen består: om hon består i lösgörande från
allmängiltiga förbindelser, eller deri, att dessa förbindelser, i stället för
att utifrån och på ett abstrakt sätt beröra själen, upptagas i hennes
innersta och med hennes egen otvungna vilja införlifvas. Det skall
afgöras, om frihet är sjelfsvåld, eller om hon är sjelfständighet,
om en lem frigöres dermed, att han från organismen afhugges,
eller dermed, att han i fullare mått låter sig genomströmmas af
organismens högre lif. Men icke mindre kritiskt är detta
ögonblick för uppfostraren. En och samma uppfostringsmethod kan icke
gerna tillämpas under alla möjliga omständigheter: har myndlingen
genomgått någon betydlig karaktersskiftning, så bör äfven methoden
för hans fortsatta handledning i någou mån förändras. Har
myndlingen kommit till den puukt, der han för sig sjelf uttalar de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
