Svensk Tidskrift / 1871 / 156 (1870-1940) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Claes Annerstedt: En blick på Sveriges jernvägar. I

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tillryggalagd väglängd, hvilket ur trafikens synpunkt är vigtigare att
veta, 3,30 på I, 22,4 på II, och 71 på III, en i alla fall oerhörd
siffra till den tredje klassens förmån, men icke egen för vårt land,
ty i sjelfva det rika England med dess många expresståg utgjorde
tredjeklasspassagerarne 60 procent af hela antalet. Det är också
denna klass, som vi hafva att tacka, det resultaten af
persontrafiken visa ett ständigt framåtgående. Ty visserligen har under
åren 1864—1869 första klassen växt något starkare än tredje,
begge med något öfver 64 procent och den andra med blott 42
procent, men för det första är det snälltågstrafiken som förtjensten
häraf tillkommer, ty dess 1:sta och 2:dra klass hafva växt med
70 och 54 procent, medan samma klasser på blandade tåg växt
blott med 16 och 20; för det andra faller denna starka tillväxt för
de begge förstnämda klasserna på åren 1864—66, hvarefter de
stanna i sin utveckling, under det 3:dje klassen alltid, om ock
långsamt, gått framåt, såsom följande tabell öfver persontrafikens
till- eller aftagande för åren 1867—69 utvisar.

		Snälltåg.		Blandade tåg.
Klass		I.	II.	I.	II.	III.
1867	procent	+ 0,15.	+ 2,0.	+ 35,4.	+ 17,4.	+ 8,5.
1868	—	+ 2,6.	+ 0,65.	– 10,6.	+ 0,5.	+ 11,1.
1869	—	– 2,5.	– 2,2.	– 5,4.	– 5,1.	+ 1,7.

Den naturliga slutsatsen häraf synes oss blifva den, att man i
Sverige allt mer börjat lära sig tvänne goda ting. Det ena är,
att man bör resa, som man har råd till d. v. s. att det icke är
någon skam i att resa på 3:dje klass, då ens förmögenhetsvilkor
så bjuda, äfven om man gör anspråk på att räknas till de s. k.
bättre klasserna. Jernvägen kan synas för ögonblicket förlora
derpå, men i längden vinner den och alla andra företag ofantligt
derpå, att sparsamheten gör sig gällande, så att kapitalbildningen
kan blifva en verklighet. Det andra man lärt sig, är att tid är
pengar, i botten samma ekonomiska grundsats eller sparsamhetens,
ty man har insett, att i vissa fall är tidsvinsten reducerad i
penningar större än mellangiften mellan snälltåg och godståg.

Har persontrafiken på Statsbanorna sålunda visat ombytliga
tendenser och kanske hunnit, hvad man skulle kunna kalla dess

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>