Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - B—lk: Svensk Politik 1742—1750. (Malmström: Sveriges Polit. Historia. Del. III)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-SVENSK POLITIK 1742—50.
203
menhorst, samt afsäga sig alla anspråk på Slesvig mot en
ersättning af tvåhundra tusen riksdaler. Efter dessa preliminärer inträdde
genast så godt förhållande mellan bägge rikena, att 1734 års
försvarsförbund den 24 September 1749 på femton år förnyades och
att Danmark i Januari 1750 formligen förklarade sig villigt att
uppfylla sina förbundspligter mot Sverige, om detta af Ryssland
blefve anfallet — (likasom Sverige 1739 erbjudit Danmark lijelp
mot Hannover). Den 14 April 1750 afslöts det slutliga fördraget
om Adolf Fredriks slesvig-holsteinska anspråk; och i Januari 1751
hade den förlofning mellan prins Gustaf och danska prinsessan
Sofia Magdalena kommit till stånd, som först blifvit påtänkt af
danska hofvet, men ifrigt befordrad af Sveriges statsmän4;.
4) Danska regeringen fortfor likväl, icke utan skäl, att misstro den
holsteinska dynastien i Sverige. Och detta misstroende samt önskan att
för sina slesvig-holsteinska planer vinna Catarina II voro väl
hufvudorsaken, att Danmark ingick, först på den hemliga artikeln i traktaten med
Kyssland den 11 Mars 1765. hvari de två makterna tillade sig rätt till
inblandning i Sveriges inre angelägenheter, och sedan på de två hemliga
artiklarne i traktaten med samma makt den 13 December 1769, hvari
upphäfvandet af 1720 års regeringsform eller sådan ändring af någon del
deraf, som syftade på inskränkning af ständernas makt och utvidgning af
konungens, förklarades för ett anfall å de bägge makterna, och
kejsarinnan garanterade konungen af Danmark bibehållande af alla eröfringar,
som på norska sidan kunde i ett enligt traktaten gemensamt fördt krig
göras från Sverige. Det var för öfrigt underförstådt, att Finland i ett
sådant krig skulle afsöndras från Sverige och erhålla sjelfständighet.
Fredrik II hade i en hemlig artikel uti en med Catarina den 12 Oktober
1769 sluten traktat också förbundit sig att, i fall svenska
regeringsformen i vissa uppgifna punkter ändrades, på kejsa innans uppfordran med
preussiska trupper besätta svenska Pomern. — Vi misstänka, att det är
denna för vissa fall uppgjorda plan till Finlands afsöndring från
Sverige, svenska landskaps öfverlåtande till konungen af
Danmark och en tysk, under svenska kronan lydande
landsdels besättande med preussiska trupper (och
sannolikainför-lifvande med Preussen), som danska skandinavismens renlärigaste
predikant i 1870 års årgång af Nordisk tidskrift för politik, ekonomi och
litteratur två gånger enfaldeligen förehållit ungt folk. ena gången såsom
»den gamla planen från Fredrik II:s dagar om en delning af
Skandinavien mellan Ryssland och Preussen», andra gången
såsom »den gamla planen om de skandinaviska ländernas
delning mellan Byssland och Preussen». Om någon annan plau var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
